Närmsta vind kan bli en zoologisk upplevelse. När huset är nytt och vinden fräsch kommer visserligen bara enstaka flugor och hälsar på. Somliga av dem dör dock där på vinden. Nästa år tittar en och annan mus in. Nya dödsfall inträffar. Helt plötsligt finns käk för småkryp, som gillar döda djur. Fläskängrar och pälsängrar, till exempel. Så länge de bor i trossbotten är det lugnt, men en dag tar sig några larver in i bostaden via det icke så täta innertaket.
Fläskängrarna letar rätt på skafferi och besticklådor, ställer inte till med någon större skada, men äter lite matrester. Pälsängrarna däremot väljer garderoben och kostymen som kostade flera tusen (en sådan har precis blivit uppäten av pälsängrar i Linköping, berättar man på Anticimex).
-- Fast, säger Jan Edelholm på företagets kontor i Linköping, pälsängrar klarar sig inte bara på textilier, de behöver även proteiner.
Som kanske pizzafläcken på tröjan, som hänger i garderoben?
Fler djur att studera inomhus:
Silverfiskar - ljusskygga varelser som trivs i badrum och kök. De lever av socker och stärkelse och kan även ge sig på den dyrbara frimärkessamlingen. I badrummen hittar de tvålrester och smaskig smuts i kakelfogar.
Damm- och boklöss - Mycket små och inga riktiga löss utan så kallade stövsländor som trivs i fuktigt material och lever på mikroskopiska mögelsvampar.
Malfjärilar - Klädesmalen är guldfärgade små fjärilar som enligt Jan Edelholm, flyger lite lattjo. Hål i kläderna kan vara klädesmalens fel. De har blivit fler och fler med åren, det kan bero på att länder som skickar hit textilier, till exempel mattor, dragit ner på bekämpningsmedel.
Mjölbaggar och mottfjärilar. Baggarna gillar mjöl, ris och knäckebröd. Mottfjärilarnas larver lever i mjöl, torkad frukt och nötter. Larven spinner trådar så att vaddiga klumpar bildas i mjölet. Fjärilar i speceriskåp är en varningssignal. Så sant, det kan undertecknad intyga. Men genom att slänga all angripen mat som invävda havregryn och sedan städa och städa går det att bli av med eländet. Att lägga in mjölet i frysen en tid är ett annat tips.
-- Kvarnmott och mjölbaggar bär vi med oss hem. De kommer via kvarnarna, som inte har en chans att utrota insekterna.
Den här tiden marscherar svartmyrorna in. Svabba av golven så förstörs de doftspår som de lägger ut åt sina kompisar. Mata myrorna på utsidan av huset med honungsvatten, undvik att ha växter nära husväggarna. De kan få bladlöss, som myrorna älskar.
Efter myrorna kommer getingarna och efter getingarna kommer tvestjärtarna...
De flesta av oss ropar inte på hjälp med en gång, men somliga är paniskt rädda för just tvestjärtar, säger Jan Edelholm och passar på att avliva myten om att tvestjärtar kryper in i öronen. Det gör de INTE.
-- Spannet mellan vad folk accepterar av småkryp är stort. En del reagerar över en enda myra medan andra först gör något åt saken när sockerkakan går iväg av sig själv.
Mindre lämpligt är också fågelbon intill bostaden med tanke på de kryp som de drar åt sig, fågelkvalster till exempel. De upptäcker även människor: "titta, här ligger Svenne och sover och hans arm hänger utanför sängen...". Sticken är inte helt behagliga.
Och så de oundvikliga råttorna och mössen. Där ryker välviljan helt och hållet. Brunråttorna finns året om, i stan lever de i avloppen under oss. Mössen tar sig mer säsongsbetonat ut och in i våra hus. För båda gäller att de kan ställa till med stora skador med sitt gnagande, sprida sjukdomar och att de är otroligt smarta på ta sig in i det minsta otänkbara utrymmet.
20 mm, tillräckligt dörrhål för råtta
(såväl musens som råttans kranium är mjukt och kan tryckas ihop, ungefär som när man trycker ihop en seg godisråtta)
7 mm, tillräckligt dörrhål för mus