Hyreslägenheten är den dyraste upplåtelseformen på svensk bostadsmarknad.
I en kalkyl med Linköpingsprofil borde kommunägda Stångåstadensnybyggda trea på 80 kvadrat kosta 12 000 kronor i månaden för att täckakostnaderna.
-- Men hur många är beredda att betala den hyran?
Det undrar mannen bakom påståendet och räkneexemplet, StellanLundström, som är professor i fastighetsekonomi på KTH i Stockholm.
-- En välfungerande hyresrättsmarknad har mellan två och femprocents vakans i sitt lägenhetsbestånd, anser Stellan Lundström somser tomma lägenheter som en del av marknadens smörjmedel.
Med Linköpingsmått mätt skulle i så fall krävas att Stångåstadenhöll upp till 750 tomma och outhyrda lägenheter, jämfört med dagenscirka hundra.
Stellan Lundström är ett ofta utnyttjat medieproffs som är inhyrd avNCC till Linköping för att föreläsa om och diskutera bostadspolitik,ekonomi, byggande och marknad.
-- Samhället har backat från att vara riskbärare förbostadsbyggandet i Sverige. Vi ser en helt ny spelplan där vi harlämnat den planerade ekonomin med politiska beslut och subventioner fören marknad med konkurrens, säger Stellan Lundström.
Avreglering och borttagna räntesubventioner har skapat nyaförutsättningar. Byggbranschen kritiserar kommunerna för att inte jobbatillräckligt snabbt med planfrågorna. Överklagade beslut försenarprojekten i åratal och det byggs för lite.
-- Historiskt sett gjordes den största tabben för 20 år sedan närstaten avskaffade den kommunala fastighetsskatten, anser StellanLundström och pekar på betydelse av dessa inkomster som incitament föratt bygga mer och ofta.
I år har de svenska hushållen lånat ihop svindlande 1 395 miljarder kronor till sina bostadsköp.
Förra året växte skuldberget med drygt 10 miljarder kronor. Det ärde låga räntorna som får hushållen att agera på bostadsmarknaden.
Enligt Svenska Bankföreningen är varje svensk skuldsatt med 155 000 kronor när bostadslånen slås ut på alla landets invånare.
-- Det är nästan gratis att låna pengar, konstaterar StellanLundström och ringar in den avgörande förutsättningen för dagensexempellösa bostadshandel och skuldsättning.
-- Men ändå byggs det för lite.
Enligt Stellan Lundström är bostadssektorns tre värsta fiender:
Hög inflation och realränta samt låg tillväxt.
Följaktligen är hans tre bästa tvärtomfaktorer:
Låg inflation och realränta samt hög tillväxt.
-- Aldrig tidigare har de avgörande faktorerna varit så gynnsamma för bostadssektorn i detta land som nu, konstaterar han.
Vilken är då den avgörande faktorn som ger oss råd att köpa, hyra och bo?
-- Det handlar om inkomsterna, konstaterar han och illustrerar med ett exempel på så kallad köpkraftsillustration:
1950 tog det åtta år för en industriarbetare att tjäna ihop kostnaden för att bygga en ny trea på 80 kvadratmeter.
1972 tog det industriarbetaren tre år. År 2004 är vi tillbaka på 1950 års nivå med åtta års arbete.
Ett myller av åsikter, slutsatser och fakta sprutar ur Stellan Lundström när han lägger ut texten. Exempelvis:
-- Vi är nästan ensamma i hela världen med den kooperativa upplåtelseformen bostadsrätten och med att ha förbjudit ägarrätten.
-- Den "normale" svensken flyttar minst tio gånger under sin livstid.
-- Vi bygger nästan minst bland länderna i Europa.
-- Den genomsnittliga byggkostnaden per kvadratmeter för ett flerbostadshus förra året hamnade på 21 000 kronor.
-- I genomsnitt går 25 procent av svenskens inkomst till boendet.
FOTNOT : 52 procent av bostäderna i Linköpings kommun ärhyresrätter. 15 procent bostadsrätter och resterande 33 procent ärvillor.