Mer än 70 procent av alla hemsidor på nätet handlar om porr. En av Sveriges populäraste porrsajter hade under ett dygn 5 miljoner besök. Varje gång en besökare stannar i mer än 20 sekunder tillfaller en krona sajtens ägare. Det flitiga besöksantalet gör att den svenska sajten även är en attraktiv annonsplats. Men inte alla som hamnar där har aktivt valt det. De har i stället vänt sig till en pr-byrå för att sprida sitt varumärke. Och pr-byrån har vänt sig till porrsajten.
Nyligen köpte ett porrföretag upp nära 800 felstavningar av Britney Spears namn. Varför? För att hon är populär att läsa om bland våra tonåringar förstås. När barnen råkar stava hennes namn fel, på något av de 800 sätten, så hamnar de på porrsajten istället.
I själva verket är det nästan omöjligt att inte hamna på en porrsida när man surfar. Porrindustrin är inte dum i huvudet. Kan man locka in ungdomar på ett tidigt stadium kan man - förutom att tjäna grymma pengar via annonserna - också skapa ett behov. Och gränsen för vad som betraktas som normalt/vanligt flyttas därmed fram. Det visar det faktum att över 50 procent av niondeklassarna i en stor enkät betraktade analsamlag som helt normalt. Ock kanske är det därför som tonårsflickor hulkande berättar på ungdomsmottagningarna att "min kille vill göra slut för att han inte får spruta mig i ansiktet".
Jag brukar inte hemfalla åt moralhysteri. Men vem vill att ens ungar ska träffa på rubriker som "Penetration av blöjbarn"? Och hur påverkas de av att göra det?
Eller råka slinka in på den mycket populära ungdomssajten som bjuder på autentiska filmer av självmord och samlag med lik. Ibland hela, ibland halva lik.
Kvällstidningarna har nyligen berättat om en kändisjournalist som kopierat en annan kändisjournalists mejladress för att kunna skicka fejkmejl till höger och vänster. "På skoj". Mobbning på hög nivå. Om vuxna kan, varför kan inte barn? Vi har fått bort den värsta mobbningen på skolgården, men den lever och frodas på nätet i stället.
Vilken ung tjej begriper att den lätt utmanande bild på sig själv som hon lägger in på sin hemsida i nästa sekund ligger på en porrsajt? Behovet av bekräftelse är hos många unga gigantiskt. Och för att synas i mediefloden måste man sticka ut. De hålögda småtjejerna på snyggast.se (där unga får sitt utseende bedömt av andra) får mig att gråta. Desperationen går att ta på.
Allt det här fick jag lära mig på ett föredrag i mina barns skola. Föredragshållare Stefan Lagesson, som inte vill skrämmas utan bara informera, hade två uppmaningar till oss föräldrar:
1. Låt inte dina barn sitta på sina rum och surfa. Placera datorn där du ser den och be dem visa vad de gör.
2. Skaffa dig egna konton på de populäraste sajterna så du ser hur snacket går och vilka länkar det finns till det värsta snusket. Det är gratis.
Det är inte lätt att vara tonåring i dag och det är förbanne mig inte lätt att vara förälder heller. Men det sämsta vi kan göra är att inte orka bry oss.
Hem åker jag mer deprimerad än på länge. Dels för att jag på allvar inser hur oerhört utsatta våra barn är på nätet, dels för att vår värld är full av så många sjuka och hänsynslösa vuxna.
Money rules.