Det knastrar under fötterna när vi stiger ur bilen vid Hildersro, den vackra lilla gården strax utanför Borensberg. Marken är frostbiten och trots att det inte är snö är det fortfarande vinter.
Men hos Arne Köhl blommar det. I två land, tillsammans 200 kvadratmeter, står julrosorna i långa, stiliga rader. De är vita och vackra. Bräckliga så här års.
Visst har några naggats lite i kanterna, kikar man noga ser de nästan lite luggslitna ut. Och visst har några av kronbladen blivit bruna. Delar av den vackra grönskan har frusit under ännu kallare nätter. Men lik väl blommar de för fullt fortfarande.
Julrosornas storhetstid på året är oktober. De växer till sig i september och är sedan som finast just som vintern står för dörren.
Men i år är allt lite bakvänt.
- Under en normal vinter ska de vara överblommade nu, säger Arne Köhl och plockar en ros.
Men vintern är inte normal.
Viker man undan några blad syns ljusgröna knoppar i jorden.
- Det är extremt tidigt.
Arnes föräldrar flyttade till Hildersro 1958. Då fanns julrosorna i trädgården. Pappa Tage skolade om plantorna och grävde land. Han försörjde sig som trädgårdsmästare och sålde perenna växter och grönsaker.
När Tage gick bort för elva år sedan tog Arne över gården. I växthuset odlar han mest tomater och gurka för husbehov, men julrosorna vårdar han ömt.
- I början av året brukar jag köra över landen med gräsklippare för att få bort allt gammalt. Sedan göder jag med kalk på våren. Var fjortonde dag fräser jag mellan raderna i landen, hela säsongen.
Till vardags driver Arne Mantorps Svets och Maskin AB i Borensberg. Företaget har just fått en entreprenad på Mantorpstravet.
- Det blir mycket jobb, säger Arne. Då får ogräsrensning hemma i landen vara min avkoppling.
För Arne är julrosen en unik blomma.
- För att den är så ovanlig, min odling är nog den enda i Östergötland, men också för att den är så vacker.
Lagom till Tjejvättern i början av juni grönskar de långa raderna innanför staketet.
- Jag brukar se och höra hur damerna som trampar förbi tittar mot landen och pratar om att potatisen snart är färdig, säger Arne. Tänk om de viss-te vad det egentligen ska bli av plant-orna!
När julrosorna blommar som vackrast i oktober öppnar Arne trädgården för självplockning. En blomma för en krona. Några buketter säljs på torgen i Motala och Borensberg.
Arne knäböjer mellan raderna och bryter en skör stjälk. Solen når ner i landen och tinar kalla fingrar och blad. Julrosorna är vana att skydda sig själva mot kyla, förklarar han avslutningsvis.
- Om det är en kall natt så lägger sig blommorna ner. Så fort det blir milt så reser de sig igen. Därför kan man aldrig plocka julrosor när det är minusgrader.