Och ett mer rättvist ord för den som fått kliva bakom porten med de många hjärtana. För där visar sig ett blomsterhav, inte strängt efterhållet, utan ett hav som får flyta omkring lite vilt åtminstone här och där och ge en skön stämning.
Här bor Elisabeth och Rune Tessin, två personer som tidigare levt i en bostadsrätt med minimala chanser till att få blomma. 2002 flyttade de till Åtvidaberg och huset på Radhusgatan och framför allt till en trädgård som de kunde få plantera i. Våren är en bit bort men Rune pekar ut platserna där alla vårblommorna brukar flöda. De har avlösts av diverse sorter under sommaren för att till sist ge plats åt årets trädgårdsfinal.
Det är mitten av september och än har inte blomningen haft avslutning. En intensivt röd ros slingrar på en vägg, rosenskära lyser i eftermiddagssolen, de stora rosa höstanemonerna bildar en blommande anemonskog och överallt först och främst stockrosor. Gula, rosa, röda och så mörkt röda att man nästan tror att de är svarta. Och höga, de högsta dryga tre meter. Varje år sprider man ut frön från utblommade stockrosor och nästa säsong kommer nya plantor.
Men hur var det med alla hjärtan i trädgården? De fins inte bara på den stora träporten, utan också på en grind och en trädgårdsbänk. Rune berättar att han själv har snickrat till alltihop och att idén till hjärtana kommer från Johannes kyrka i Åtvidaberg. Vid kyrkan finns en veranda som har just den här speciella formen av hjärtan. Hemma hos Tessins har de sedan både förminskats och förstorats och gett karaktör åt hela trädgården.