Köken är "heta", precis som allehanda köksprylar. Varför?
Vi åkte till universitetet i Linköping och knackade på hos Bengt Erik Eriksson. Han är professor på Tema Mat och håller genast med om att det finns stort intresse för kök och inte minst matlagning. Otaliga hyllmetrar med kokböcker utgivna på svenska i hans arbetsrum är bevis nog.
Det känns som om det finns något motsägelsefullt över det hela. Å ena sidan ett stort intresse för mat och för estetiskt tilltalande kök och för att fylla dem med iskrossare, espressomaskiner, såstermosar, kryddkvarnar, juicepressare och supervassa, japanska knivar. Å andra sidan våra bråttom-tendenser som får oss att laga mat på tid, köpa färdig fredagspizza, äta frukost i farten på väg till jobbet eller till och med först när vi anlänt till jobbet och vara flitigare med mikron än med varmluftsugnen.
-- Det handlar om våra drömmar och ideal. Om hur vi vill vara, säger professorn.
Alla heminredningstidningar, och inte minst Ikea-katalogen, är starka sändare av ideal och påverkar oss. Det som förmedlas där vill vi också ha.
I dag är det framför allt tre typer av kök som dominerar och där har furuköken inte längre någon plats. Ingen pratar om allmogeköket utan istället om:
Lantköket - eller herrgårdsköket. Det gedigna, genuint svenska, lite av Carl Larsson och mycket hemtrevligt.Det kliniska - minimalistiska, sten, metall och rostfritt, nakna belysningar och gärna med en upphuggen tegelvägg. Lite av New York-loft över det hela. Något för ungkarlar och ungkvinnor.
Och så det svala eleganta köket -- i träslag som ek, al, björk och senaste nytt: mörkare träslag som körsbär. Också gärna med vitvaror som inte är vita utan rostfria eller i aluminium.
Att ge sig själv ett nytt kök blir till ett projekt som ofta tillåts kosta en del. Det ska vara vackert och smakfullt när vi värmer den frysta pajen eller för all del lagar en riktig maffig lördagsmiddag.
-- Vi vill ju att köket ska vara en rationell arbetsplats, men vi har fått en köksdesign som av estetiska skäl driver iväg åt ett håll som gör köken mindre funktionella.
Hur ser det ut hemma i hans eget kök då?
Köket är ganska gammalt, berättar han, men nyligen renoverat. Det är ett relativt vanligt kök i trä. Även bänkarna är av trä, av stavlimmad bok. Vackert, men är det så praktiskt? Man får ofta hålla på och olja in bänkarna och tänk vad en bortglömd olivoljefläck kan ställa till med.
Rostfria kylskåp och ugnar tar han som ett annat exempel på det opraktiska. De har hämtats hem till våra vanliga kök från restaurangköken. Kladdiga fingrars avtryck gör sig bra mot den rostfria bakgrunden. Den avigsidan är inte okänd för vitvarufabrikanterna som nu också erbjuder kladdfri aluminium.
Samtalsämnena om det som är opraktiskt eller kan tyckas vara det kan fortsätta länge: sten-golv i kök - vem tappar inte ett glas då och då? Det "liggande" rivjärnet som ger blodiga knogar. Hyllor utan dörrar där glas och tallrikar raskt blir flottigt dammiga.
Allt som "måste hänga framme. Hålslevar tycks vara extra populära. Hur ofta används en hålslev?
Annat saknar vi istället, som den utdragbara skärbrädan. Vem bestämde att den skulle försvinna? Istället börjar rejäla huggkubbar dyka upp i form av bänkskivor i XXL.
-- Vem behöver bänkar kraftiga nog att stycka en oxe på?
Bengt Erik Eriksson måttar bänktjockleken med händerna.
Köket har en massa viktiga funktioner, inte bara som matlagningsplats och ätställe.
Köket har alltid varit en samlingspunkt eftersom man där fick värme från spisar och ugnar och för att köken ofta varit stora nog att samla många .
-- Gemensamhetsfunktionen har varit konstant, säger Bengt Erik Eriksson och tar fram professorsspråket.
Måltiderna har förstås en sådan funktion. Men i dag finns det en tendens till att ätandet delas upp på olika platser.
-- Det vanliga köksbordet där du äter till vardags, en bardisk där du kastar i dig något snabbt och så, faktiskt, matsalen.
Matsalen, som en tid blev lite hånad för att vara för borgerlig och präktig, är på väg tillbaka. Med eller utan kristallkronor.
-- För det är ingen tillfällighet att Ikea börjar sälja jättebord, säger Bengt Erik Eriksson.
En annan tendens inom köksregionen är att vilja ha/skaffa sig två kök, ett inne och ett ute, och då pratar vi inte om spritkök.
-- Att laga mat och diska under bar himmel är drömmen för många. Uteköket blir lite mer av "karlarnas kök". Grillen finns där och grill är ju manligt och rejält karlagöra...
Det stora intresset för kök gör förstås att köksinredningsbutikerna blommar liksom alla affärer med saker, mer eller mindre oumbärliga för matlagningen.
Carolina Mattsson är inredningsarkitekt på Piave Design i Linköping. Här inne hittar vi alla de tre kökstrenderna som Bengt Erik Eriksson pratar om.
Charlotta Mattson träffar ofta väldigt, målmedvetna kunder som vet exakt vad de vill ha. Många är par, vars barn flyttat hemifrån och som väljer att satsa på ett dyrare kök istället för att sälja villan och flytta till lägenhet. Eller en ung barnfamilj som ska inreda sitt nyinköpta hus.
-- Jag försöker ta reda på om de är roade av matlagning och om de verkligen ska satsa på spis och ugn med många finesser. Kanske ska de istället lägga pengarna på annat, till exempel fler avställningsytor.
Piave är en exklusiv inredningsaffär, som snart får de en ny köksinredare som nära granne. Konkurrensen hårdnar om kunderna.
Ska man verkligen satsa på något därhemma ska det tydligen vara på ett rejält kök.
-- Riktigt vad ordet rejält betyder är lite oklart, säger Bengt Erik Eriksson.
Själv tänker han satsa på en olivoljesprayare, en oumbärlig tingest för att duscha olivolja på salladsbladen.