Mammon förnekar sig aldrig. Naturligtvis går det att slå mynt även av människors längtan efter kärlek och tvåsamhet. Nätdejting har blivit en av få lönsamma affärsidéer online och en tjänst människor visat sig beredda att betala bra för. Ingen sajt har lust att öppet berätta hur mycket man omsätter, men en uppskattning är att drygt en av Sveriges två miljoner singlar regelbundet söker en partner över nätet.
I framtiden kommer mina barnbarn att skrockande meddela sina vänner: "Det här låter verkligen inte klokt, men vet du, min mormor träffade sin man på KROGEN!"
Jag kommer att betraktas som ett osvenskt unikum, för enligt en av aktörerna är nätdejting "som klippt och skuret för det blyga, svenska sinnelaget". Jaha, men inte helt friskt tydligen.
Läser om en kille som på sex månader haft 30 dejter med olika kvinnor. Han har en egen sida på en officiell dejtingsajt och där kan hans presumtiva livspartners lämna post. Sedan ses man på ett fik och kollar läget. Pinsamt? Oh nej, alla man träffar är vana cyberraggare.
Killen berättar att en och annan kvinna har varit riktigt intressant, men eftersom han inte vet vad som dyker upp i morgon och övermorgon så är det bättre att ha is i magen. Tänk om Drömpartnern går en förbi för att man ödslar tid på någon bara nästan perfekt!
Det är klart att jag inser fördelarna. Det är nyktert och städat och via mejl har man kunnat visa upp sitt rätta jag. Om det nu är det jaget man väljer att visa upp där bland ettorna och nollorna ... Men att det inte skulle vara utseendefixerat tycks mest vara en vacker tanke. En kompis vittnar om att den som inte har en bild på sin presentationssida får magert med seriösa besök.
Flera experter varnar för missbruk. Människor förbrukas som vilken vara som helst och minsta "defekt" leder till soptunnan. Man väntar inte på att den rätta känslan ska växa fram, utan man har en önskelista som prickas av. Och känslan måste infinna sig omedelbart.
Fel politiska partitillhörighet? Du går bort.
Inte tillräckligt intresserad av golf? Bort.
Avtändande örhängen? Bort.
Lik i garderoben? Bort.
Fel bostadsort? Bort.
Brunett? Bort.
Det är inte längre vad vi kan göra med tekniken som är fascinerande -- och skrämmande, utan vad tekniken kan göra med oss. Antingen är fenomenet nätdejting en harmlös och kanske övergående fluga som vi lär oss hantera på ett sunt, mänskligt sätt. Eller också är det Konsumtionssamhällets slutliga triumf.
carina.glenning@corren.se
HEMLIKT
Carina Glenning
Bostadsredaktör