Ruschen efter bostadsrätter gör att det ofta är snabba beslut som gäller. Vid visningar som lockar ett 50-tal intresserade köpare lockas många att slå till så fort som möjligt.
Vill man göra en bra affär gäller det att dock att ta det lugnt. Man bör inte bara undersöka lägenheten noga. Föreningens ekonomi och byggnadens skick är minst lika viktiga.
Seriösa mäklare rekommenderar sina köpare att granska bostadsrättsföreningen senaste årsredovisningar. Som bostadsrättsinnehavare blir man medlem i en ekonomisk förening och därmed även delansvarig för föreningens tillgångar och skulder. I årsredovisningen kan man se hur stora lån föreningen har och vilka reparationer som gjorts. En förening som har stora lån har små marginaler att klara oväntade utgifter. Skulle det behövas dyrbara reparationer måste dessa kanske finansieras genom att månadsavgiften höjs. Därför är det viktigt att man tar del av föreningens ekonomi och framtida planer innan man ingår något avtal.
Man bör även kontrollera om föreningen planerar några större reparationer den närmaste tiden. Åtgärder som till exempel stambyten eller utbyte av elledningar innebär inte bara ökade kostnader. De kan även bli så pass omfattande att man periodvis inte kan bo i lägenheten.
Vid försäljning och köp av bostadsrätter gäller köplagens regler om köparens undersökning före köp. Man kan inte åberopa fel som man borde upptäckt eller känt till vid köpet. Därför gäller det att titta ordentligt i varje liten vrå efter fel. Speciellt badrummet är viktigt att undersöka. Synliga fuktskador i form av fläckar eller dålig lukt är fel som man antas kunna upptäcka på egen hand. Även synliga skador på rörsystem till kranar, toaletter eller vattenradiatorer är exempel på fel som en köpare antas kunna upptäcka på egen hand. Känner man sig det minsta osäker på hur man undersöker lägenhetens skick bör man vända sig till en besiktningsman. Ofta kan mäklaren rekommendera någon lämplig person eller företag.
Som köpare gäller det att vara medveten om att en bostadsrätt aldrig är värd mer än vad en köpare vill betala i det ögonblick den säljs. Man kan därmed aldrig vara säker på att få igen de pengar man betalat. Om man vet att man måste sälja bostadsrätten inom en kort framtid gäller det att inte låna alltför mycket.
Köper man en bostadsrätt av mäk-lare ska man kräva en personlig boendekostnadskalkyl. I denna ska mäklaren ta hänsyn dels till hur många personer som ska bo i lägenheten, hushållets samlade inkomster, driftskostnaderna för lägenheten samt behovet av lån.
Vidare ska mäklaren ge en skriftlig beskrivning av bostadsrättens skick, ålder och storlek, vilka inteckningar som finns samt storleken på befintliga lånen som ska tas över av köparen.
I samband med ett köp fattar föreningens styrelse beslut om man får bli ägare till lägenheten. Det är ovanligt att någon nekas medlemskap utan att det finns synnerliga skäl. Föreningen har inte rätt att neka medlemskap på grund av hudfärg eller trosbekännelse.
Om bostadsrätten är ny köper man bostadsrätten av föreningen som överlåter rätten till bostaden genom ett särskilt upplåtelseavtal. Köper man bostadsrätten av en privatperson kallas det överlåtelse. Både upplåtelse- och överlåtelseavtalet måste vara skriftliga för att gälla.
Som nybliven bostadsrättsinnehavare bör man engagera sig i föreningen för att kunna påverka sin boendesituation. Varje bostadsrätt har en röst vid den årliga föreningsstämman. Eftersom styrelsen ansvarar för föreningens ekonomi och skötsel gäller det att välja in de personer som man anser klarar av uppgifterna.
Den kanske viktigaste frågan för många är hur stor månadsavgiften ska vara. Föreningar som har god ekonomi kan besluta om sänkta avgifter eller till och med avgiftsfria månader medan hårt ansträngda föreningar tvingas höja avgifterna.
Månadsavgifterna från alla bostadsrätter ska täcka föreningens kostnader för drift och underhåll samt utgifter för räntor och amorteringar på lån. I månadsavgiften sätter man även undan pengar för framtida underhåll och reparation av fasader, trappor och stamledningar.
Om föreningen har ovanligt låga månadsavgifter gäller det att vara på sin vakt eftersom detta kan vara ett tecken på att man inte skött det löpande underhållet ordentligt. Fasader med flagnande puts, tvättstugor med uråldriga maskiner eller dåligt underhållna trapphus är tydliga varningstecken.
Vid stämman kan föreningen fatta beslut om att hålla nere kostnaderna för till exempel trappstädning genom att medlemmarna solidariskt delar på ansvaret.
Ibland finns det även en fond för inre underhåll av enskilda lägenheter. De här pengarna är öronmärkta för löpande reparationer och kan inte användas för att höja lägenhetens standard med till exempel nya vitvaror.
Nästan alla bostadsrättsföreningar är medlemmar i någon organisation för att få administrativ hjälp. De största är de kooperativa organisationerna HSB och Riksbyggen samt SBC för de privata föreningarna. Vissa är även medlemmar i lokala fastighetsägareföreningar.
Vill man köpa en helt nybildad bostadsrätt finns det flera alternativ. Antingen kontaktar man ett företag som planerar att bygga bostadsrätter. Eller så vänder man sig till de större riksorganisationerna som har egna bostadsköer där man bosparar till insatsen. Köplatsen bestäms antingen av hur länge man sparat eller hur mycket pengar som finns på kontot.
Köp bostadsrätt med förnuft