Vår vardagliga kunskap om växters latinska namn är unik och det kan vi tacka Carl von Linné för. Nu på våren när vi köper nya frön och plantor så påminns vi om Linnés sexualsystem där alla då kända växter ordnades i ett system som var överblickbart och möjligt att förstå.
Visst fanns det redan på hans tid latinska namn på växterna. men de var långa och olika för en och samma växt. Dessutom saknade många växter en egen beteckning.
Linnés system byggdes upp utifrån hur växterna såg ut inuti -- först efter ståndarnas läge och antal, därefter efter pistillernas läge. Varje växt fick två latinska namn, ett släktnamn och ett artnamn, ungefär som våra efter- och förnamn. Systemet, Systema Naturae, kom att tryckas för första gången i Holland där Linné verkade i många år.
Nu, ett par hundra år senare, visar modern DNA-teknik att hans system oftast stämmer -- men inte alltid. Linnés egna blomma, linnéan, har exempelvis visat sig inte alls höra hemma i kaprifolfamiljen som Linné antog. Linnean har nu fått ge namn till en alldeles egen familj, Linnaeaceae.
Linné fick också en mängd inbjudningar om expeditioner världen över. Intressanta , spännande och farofyllda expeditioner som framför allt genomfördes av hans elever. Syftet var inte bara vetenskapligt -- det ekonomiska intresset i många växter var en viktig drivkraft för att utforska olika provinsers växtrikedomar.
De flesta av hans lärjungar dog ganska unga, oftast på sina resor, och före sin läromästare. En av hans mest beresta och kanske mest kända elever var Carl Peter Thunberg. I Sydafrika skulle han lära sig holländska och "bli" holländare. Tanken var att sedan skulle resa vidare till Japan som just holländare då Japan var stängt för alla utom holländare och kineser.
I Japan var fick Thunberg inte lämna båten och kunde inte samla in växter. Men nöden hade ingen lag. Ombord fanns levande djur som var besättningens färska köttförråd. De utfodrades med färskt gräs som japanerna kom ombord med. Här, i gräset, fann Thunberg de första av sina japanska örter.
I Sydafrika kom Thunberg senare att samla in 1 500 nya arter. Många av de kruk- och trädgårdsväxter vi nu odlar är avkomlingar av just dessa. Mest känd är väl den som också bär hans namn, svartöga, Thunbergia alata. Han kom att bli kallad både "Kapbotanikens fader" och "Japans Linné".
Lärjungen Pehr Kalm reste till Finland, Ryssland och Nordamerika. I Nordamerika fann han bland annat den växt som än I dag bär hans namn: Kalmia, en vintergön buske med klockformade små blommor.
Daniel Solander, en annan av Linnés lärjungar, fick följa med till Söderhavet som medhjälpare till den brittiske naturvetaren Joseph Banks, på kapten James Cooks berömda fartyg Endeavour.
Som sekretare tog Solander med sig svensken Herman Spöring, en mycket skicklig tecknare. Flera av hans teckningar finns i dag på British Museum. Efter jordenruntresan med kapten Cook blev det tradition att alla brittiska forskningsfartyg skulle medföra en botanist. Solander har fått ge namn till prydnadsväxten Solandra grandiflora, som har stora svagt gula, trattformiga blommor.
Mer information om det kommande Linnéåret finns på www.linne2007.se.