Bo i bostadsrätt är inte alltid den frihet som många tror. Det finns både rättigheter och skyldigheter, och om en bostadsrättsinnehavare gör något arbete utan att fråga styrelsen kan det gå riktigt illa.
Mary Bäckström bor i ett populärt bostadsområde i Tannefors. I föreningen Sebohus nummer 1, med bostadsrättsradhus på Ploggatan - Liegatan, finns 28 medlemmar. Hit flyttade Mary Bäckström för två år sedan, och det var då det började storma ordentligt i den annars så lugna oasen vid Stångån.
- Jag har kanske handlat självvådligt, men jag har alltid tagit ansvar för vad jag gjort, säger Mary Bäckström, när vi sitter i hennes lilla trädgård på baksidan av radhuset för att höra hennes berättelse om bråket på Ploggatan 22.
Mary Bäckström köpte bostadsradhuset på två våningar med källare för 2,3 miljoner kronor under våren 2006. Bostaden var ganska nersliten, och hon började genast renovera radhuset. I källaren lades nya golv, tvättstugan moderniserades och dessutom byggde hon om för ett gästrum. På bottenvåningen öppnades köket mot vardagsrummet genom att en vägg togs bort. Alla gamla elledningar i huset byttes ut och doldes, badrummet på andra våningen kaklades, ja hela huset blev smakfullt renoverat från golv till tak. Men så kostade också arbetet omkring en miljon kronor.
Mary Bäckström var också missnöjd med utemiljön. Vid sidan om den stenbelagda gången till husets entré fanns en gräsplätt på cirka tio kvadratmeter. Marken ägs av bostadsrättsföreningen, det vill säga medlemmarna gemensamt. Gräsytan ligger så nära radhuset att ansvaret för skötseln ligger på den som bor i lägenheten.
- Jag tyckte att gräsmattan var ful, och att det bara var besvär med att klippa den. Så jag tog beslutet att anlägga stenplattor där i stället. Inte visste jag att man var tvungen att fråga styrelsen om lov. Några föreningsstadgar om vad man får och inte får göra har jag inte fått, säger Mary Bäckström.
Även uteplatsen på baksidan av huset ägs delvis av föreningen. Där finns ett stort äppelträd som hon anlitade en trädgårdsexpert att ansa och såga ner till ungefär en meters höjd. Dessutom anlade hon buskar i trädgården, mot en gångpromenad i parken, för att förhindra insyn. En ny modern brevlåda, istället för den gamla på en pinne, sattes upp vid entrén. Och balkongräcket glasades in på övervåningen.
Men att likformigheten på gatan förändrades fick styrelsen att se rött.
- Det blev ett himla liv. Men det värsta av alltihop var stenbeläggningen, som styrelsen ville att jag skulle återställa till gräsmatta, säger hon.
Mary Bäckström vägrar dock bestämt att ta bort stenplattorna. Vid det senaste årsmötet i april tog hon med ett juridiskt ombud, advokat Göran Tigerström, som avvisades från mötet.
- Jag anser att styrelsen är maktfullkomlig. Jag har hela tiden blivit illa bemött, vad jag än har gjort. Man bråkar om småsaker. De flesta som bor här är äldre personer, och ingen vågar opponera sig mot gubbväldet i styrelsen. Men jag vet att det finns medlemmar som är missnöjda, och vill ha förändringar. Vi lever i en helt annan värld än för fyrtio år sedan, säger hon.
Tvisten mellan Mary Bäckström och styrelsen har pågått sedan hösten 2006. Nu har det gått så långt att styrelsen överväger, efter att ha kontaktat Riksbyggen, att avhysa Mary Bäckström från lägenheten om hon inte anlägger en ny gräsmatta.
- Jag har framfört till styrelsen att jag kan plantera blommor i en tung lerkruka och ställa mitt på stenbeläggningen. För vad jag förstår så är man rädd att jag ska parkera bilen på stenplattorna. Men den här kompromissen godtas inte av styrelsen.
Ångrar du stenläggningen, frågar jag.
- Ja, det kan hända att jag funderar. Det här har fått allt för stora proportioner. Men samtidigt vill jag inte ge efter för hot och påtryckningar, säger hon.
När intervjun är klar och jag vandrar längs Ploggatan ser jag bilar som parkerats intill radhusen längre bort. På gräsplättarna finns stenbelagda spår för bilparkering. Men här, alldeles bredvid bostadsrättsföreningen Sebo-Hus nr 1 äger man sin fastighet med tillhörande mark, och då får man naturligtvis göra som man vill.