Vilken fin trädgård du har, brukar personer som kommer hem till mig säga nuförtiden.
Jag slickar i mig förtjust, men hänvisar till regnet som gjort det lätt att vara trädgårdsmästare i sommar.
-- Särskilt det där runt träden, det ska jag ta efter, tillägger besökarna ganska ofta.
Därför tänkte jag berätta om mitt bästa trädgårdsknep, som jag naturligtvis i min tur har stulit. Kanske var det från Ulla Molin, vars bok "Leva med trädgård" är min absoluta favorit när det gäller trädgårdsplanering.
Det hör till saken att jag försöker skapa ett så kallat woodland i trädgården. Det kan beskrivas som en lummig park med buskar, träd och omväxlande grönska. Blommande växter kommer i andra hand.
Jag har valt växter som trivs i lätt, genomsläpplig och torr jord. På grusåsen där jag har min trädgård faller det sällan något regn.
Jag har planterat marktäckande växter runt fruktträden. I min trädgård, anlagd på 1940-talet eller tidigare finns det åtskilliga fruktträd.
Marktäckarna gör att jag slipper besväret med att klippa gräset under träden och slipper det förhatliga ljudet av grästrimmare. Ibland slipper jag också att plocka upp alla frukt som faller i förtid. Den göms helt enkelt i bladverket.
För att gräsmattan inte ska krypa in bland de marktäckande växterna så måste man välja sorter som är skapligt aggressiva, helst sådana som man bara kör över med gräsklipparen när de ger sig ut på vift.
Vintergröna (Vinca minor) är ett säkert kort. Men den kan inte dela livsrum med något annat och därför absolut inte stå i rabatter. Ibland går vintern hårt åt de vintergröna bladen, men de repar sig ganska snabbt på våren då den blommar vackert i blått.
En annan favorit är vinterwaldsteinia eller gullgröna (Waldsteinia ternata). Denna ganska låga växt blommar i gult på våren. Den bildar ett ogenomträngligt skikt när den väl funnit sig till rätta.
Europeisk hasselört (Asarum europaeum) är en annan växt som jag inte förstår hur man kan vara utan. Mörkt gröna, runda och glänsande blad. Underbar grönska. Självsår sig ideligen, men är inte svår att hålla efter. Blir också ogenomtränglig om den får hållas.
Dessa tre behöver man alltså bara slå vakt om under den första tiden när de är nyplanterade. Sedan sköter de sig själva.
Troligen kan man lyckas lika bra med röd sockblomma (Epimedium rubrum). Men jag har än så länge endast en liten plantering, sparsam som jag är. Den går nämligen inte att föröka med frö. Sockblomman blir någon halvmeter hög. Bladen skiftar i de underbaraste färger. Den blir också ogenomtränglig så småningom.
Jag drömmer också om att ha massor av skuggröna (Pachysandra terminalis) under ett träd. Även denna växt bildar en tät matta. Men jag har till min stora sorg inte lyckats så bra med den ännu. Kanske är jorden för lätt och jag för snål med näringen. Jag vet inte vad jag gör för fel.
Fetbladsväxter (exempelvis Sedum spurium, kaukasiskt fetblad) passar också bra som marktäckare. Men de kräver lite mer passning ifall lite gräs eller något maskrosfrö letar sig in i mattan.
Myskmadra (Galium odoratum) är en annan ljuvlig marktäckare med underbar doft. Den sprider sig villigt men är lätt att bestämma över.
I sommar har jag försökt med stor ormrot (Bistorta major) runt ett gammalt päronträd. Än är det för tidigt att säga hur bra det går, om ormroten tränger ut annat som vill växa där. Under tiden täcker jag marken med gräsklipp.
Olika sorters plister och revsuga (Ajuga reptans) rekommenderas ofta som marktäckare, fast jag har inte så goda erfarenheter av dem. Revsugan brukar rymma ut på gräsmattan, och plister kommer igång lite långsamt på våren.
Inte heller har jag lyckats så bra med att odla näva, flocknäva (Geranium macrorrhizum). Kanske är det för torrt under trädet där den växer.
Idiotsäkert är det däremot med praktlysing (Lysimachia punctata) vars gula, vilda framväxt endast kan hejdas med våld.
Till sist en liten varning: inga växter under nyplanerade träd. Vänta minst fem år.
Vilket är ditt bästa trädgårds-tips?