Björn Gebart skär tjocka skivor wienerkrans. Korridorsfikat är i full swing på Ryds allé och sju av korridorens åtta invånare närvarar. De turas om att ha korridorsvecka då en person ansvarar för städningen, ser till att papper och burkar hamnar i återvinningen och ordnar korridorsfikat.
- Egentligen ska man baka själv, berättar Amanda Israelsson, men Björn och Johan slarvar.
Vilken Johan? Stor-Johan och Lill-Johan pekar omedelbart på varandra. De är lika stora men Stor-Johan är äldre i korridoren, Lill-Johan har bott här knappt ett år. Amanda avgör dispyten.
- Stor-Johan bakar tappert men det blir ofta lite speciellt.
Fikat är en av de bra sakerna med korridorsliv. En annan är tryggheten.
- Det är ett bra steg när man flyttar hemifrån, säger Amanda.
- Man blir inte så totalt isolerad som om man bodde själv, håller Stor-Johan med. Vi har ju alltid Mårten.
- Det är bra för småbarnen, skjuter Mårten Wedebrand in och pekar på Lill-Johan och Björn.
Själv är han äldst både till åren och i korridoren där han har bott i fem år. Att han bor kvar beror åtminstone delvis på ekonomin.
- Jag är för gammal för att få bostadsbidrag, säger han, och man har inte råd med så mycket på ett studielån.
Korridorsrum är ett av de billigaste sätten att bo på som student. Hyran, som varierar mellan 2 100 och 2 500 kronor, betalas bara 10 månader om året. I många fall ingår både elström och möbler och ibland även Internetuppkoppling.
För det får man omkring 20 kvadratmeter att kalla sina egna. Det är ganska trångt men det går att göra bekvämt.
- Man får prioritera vilka grejer man vill ha plats med, säger Amanda.
Själv har hon mycket växter och driver upp egna träd från kärnor och frön. Just nu har hon både citronträd, kastanjer och ekar. Hemligheten bakom att odla dem inomhus? Mycket vatten.
Ett korridorsrum har egen toalett och dusch men kök och allrum delas med alla på korridoren. Om man har tur hamnar man i en korridor som är någorlunda renlig.
- I en vanlig korridor är det alltid stökigt, men inte i vår, säger Amanda.
En gång i veckan kommer städerskan från Stångåstaden och städar hallgolv, köksgolv och spisarna. Allt annat tar de boende hand om. Här i mönsterkorridoren fungerar det mönstergillt. Besökande Oskar Grindemyr bor i en mer vanlig korridor.
- Hos oss har vi slavvecka, berättar han. Behöver soporna slängas kallar man på slaven. Men skötseln varierar, vissa veckor slängs soporna inte alls.
- På diskbänken har vi var sitt utrymme, fortsätter han. Man kan göra vad som helst där så länge man inte rör någon annans utrymme. Oftast väntar enorma högar med disk på att tas om hand. En kille slutade diska och köpte papperstallrikar i stället.
Så går det inte till i mönsterkorridoren. Men visst inträffar missöden. Som när Amanda fått en brödrost som hon ställde i köket.
- Sent en söndagskväll var jag på väg hem från en kompis när jag mötte två brandbilar. Då hade Hasse, som nu flyttat ut, rostat bröd.
- Han brände bröden, flikar Mårten in, och det började pipa i brandalarmet. Sedan kom det en massa trevliga brandmän.
- Den dagen var Mårtens födelsedag, fortsätter Amanda, så i år önskade han sig nya brandmän.
- Men det fick jag inte.
Visst grollas det lite även i mönsterkorridoren. På meddelandetavlan står en sträng uppmaning att städa efter sig. Sådant är viktigt när man delar kylskåp.
- Att dela är inte särskilt problematiskt, säger Stor-Johan. Men det blir lite grisigt ibland.
- Johan har sina hyllor långt upp, anförtror Amanda. All hans skit faller ned på mina och Anders saker.
Men sådant brukar inte orsaka alltför stora problem. Mycket kan man lösa runt ett bord med en wienerkrans på. Och studenterna i mönsterkorridoren löser sina meningsskiljaktigheter. Det måste man om man delar skohylla.