Moster Mias fyndigheter

Alla säger Moster Mia men det är Mia Pettersson hon heter på riktigt. Hon älskar att dammsuga loppisar och auktioner på sådant som andra ratar och att hitta nya användningsområden för halta och lytta gamla prylar.

Det ena projektet avlöser det andra och det lyser i hennes ögon när hon berättar hur kul det är att handla billigt, gå och fundera en tid och sedan komma på nya galenskaper.

Moster Mia har så mycket idéer att hjärnan liksom krullar sig på henne. Och eftersom många av dem dessutom är roliga och bra bestämde sig hennes dotter och dennes kusin för att ge henne en egen blogg i julklapp, mostermiasfyndigheter.blogg.se

Mia bor med sin familj i ett radhus i Johannelund i Linköping stora delar av året, men på sommaren låter hon kreativiteten slå ut i full blom i morfars sädesmagasin från 1860.

I ett 20 kvadratmeter stort rum ryms här kök, hall, matsal, bibliotek och badrum. Sovrummet finns en trappa upp och vardagsrummet under tak utanför själva magasinet, i vad som under vintern är carport.

Vi befinner oss på en anrik gammal släktgård, vackert belägen ett par mil söder om Linköping, vid en liten sjö, vid vägs ände och med kuperad betesmark omkring.

Mias morfar drev gården en gång. Nu bor hennes mamma och syster här, i var sitt hus. På somrarna kommer lillasyster Mia dragande med alla sina inredningsupptåg. Vi går omkring och jag upptäcker hyss överallt. Det är så Mia vill ha det, att besökaren får upptäcka oväntade saker.

Där hänger en gammal sockerkaksform. Den var bucklig så med några hål gjordes den om till planteringskärl för en murgröna. Ljusstakarna visar sig vara porslinshylsor till proppar. Den rostiga gamla traktorstolen fick nytt liv som fruktfat. I trädet hänger en prisma från en kristallkrona och därinne i busken har en kräfttina fått bli ljuslykta. En gammal kaffekokare har blivit tvättanordning vid dasset.

När vi ska ta oss till gäststugan kliver vi på "virkade betongdukar". Att gjuta i betong är ett stort intresse och genom att lägga inoljade spetsdukar i en frisbee har Mia gjort annorlunda och läckra trampstenar till trädgården.

Omgivningen tycker att Mia är lite småknäpp men ingen kan förneka att hon har den där speciella blicken, känslan och kreativiteten som krävs för att kläcka alla fyndigheter. Det lilla sädesmagasinet är invändigt fyllt av prylar, men allting har en användning så alla koffertar och trälådor tjänar som förvaring. Här är för trångt för att sakerna bara ska få tjäna som skådebröd. Allt behövs.

Men inget är för evigt. Mia är osentimental och rätt vad det är säljer hon någon pryl för att ge plats åt nya loppisfynd. En krullig hjärna kräver det.