Naturligt återbruk

- Du vet det där med bagarn´s barn, säger Ann-Sofie Svansbo, en av hemslöjdskonsulenterna vid Hemslöjden i Östergötland.

Det har gått hundra år sedan länets hemslöjdsförening bildades. Då, på den tiden, pratades det inte om kretslopp, hållbarhet, återbruk. Allt det där var självklart och naturligt.

Vi behöver bara kasta en blick på trasmattor och lapptäcken för att förstå ordet återbruk.

- Ursprungligen handlade hemslöjden om material som man hade hemma eller i närheten. Det var linet, fåren, skogen. I byn fanns smeden och krukmakaren.

- Ur allt detta hämtar vi vårt syre, säger Ann-Sofie Svansbo.

Men mycket kokas om för att anpassas till nya tider.

Historieskrivningar hör till jubileer. Men hemslöjdsföreningen skrev sin historia redan vid 90-årsfirandet. När nu hemslöjdsföreningen i Östergötland jubilerar tittar man förstås lite i backspegeln men det är mer framåt än bakåt som gäller.

Ungt och nytänk är ord som Ann-Sofie Svansbo ofta återkommer till. I Östergötland kan föreningen glädja sig åt ett ungt intresse, både hos publiken och i sektionen Ung slöjd.

För framtiden önskar hon att skaparglädjen ska fortsätta att blomstra. Upplevelser och själva görandet är, förutom materialen, en sida av kvalitet, som hemslöjden vill stå för.

Eftersom vi har börjat tänka mer långsiktigt när vi konsumerar tror hon också på en återupptäckt av hemslöjden för många, till exempel att det ska bli naturligt att välja kvalitetstyger till gardiner och möbler och på så sätt köpa varor som bär mer över tid.

- Vi vill sälja in de bra materialen och på så vis också skapa arbetstillfällen. Hantverkarna får en chans att bli bättre om de får många uppdrag att arbeta efter.

Offentliga uppdrag är en stor del av hemslöjden, till exempel kyrkan och landsting.

- Sådana beställningar gör att vi kan hålla uppe kvaliteten, säger Ann-Sofie, som själv håller på att sammanställa ett annat kvalitetsarbete, nämligen en bok om östgötadräll som kommer i oktober.