- När du är på rätt gata då ser du vilken som är vår trädgård, säger Anita Pettersson när vi talas vid per telefon.
Och visst. Trädgården man över huvud taget inte ser in i, den är Anitas. Hon och maken Sune bor på Egersundsvägen i Motala i en alldeles vanlig villa, fast med ett ovanligt hemtrevligt tillbyggt uterum med smårutiga fönster. Trädgården är helt fantastisk om man gillar att påta i jorden och klippa buskar. Här på förhållandevis få kvadratmeter, 750 totalt, har Petterssons en mycket välplanerad grönska.
1974 flyttade de in och fick en vanlig villaträdgård. Sedan dess har mycket hänt. Bäst av alla beslut är att installera bevattningsanläggningen. Trädgården växte fram år för år och plötsligt tog det flera timmar att vattna varje dag. Nu har de till och med bevattning i balkonglådorna där pelargonerna fullkomligt vräker sina blommor över kanten.
- Men på altanen och lite runt omkring har vi exotiska växter i krukor. De vattnas fortfarande för hand.
Anita har full koll på sin trädgård. Inför vårt besök har hon räknat sina skatter. Och tänk er själva, i en normalstor trädgård:
* 11 klätterrosor
* 10 buskrosor
* 22 andra rosor
* 25 kryddväxter
* 30 klematis
* 19 träd
* 31 buskar
* 150 perenner
* 20 exotiska växter
* 31 pelargoner ("Förra året hade vi 58, det var lite många.")
- Säkert har jag glömt några. Jag räknade bara lite snabbt, säger Anita.
Vilken kvinna! Bara snabbräkna så´na mängder måste ta en evighet.
Vi sitter i det inglasade uterummet. Både Anita och Sune är lediga idag från jobben på Harman Becker. Anitas mamma Majken nere i Trollhättan fyller år och när vi är klara ska de åka dit. I uterummet finns vackra gamla fönster som kommer från det hus Majken en gång bott i.
- Ja, vi byggde faktiskt rummet efter fönstren. Och vi har innerfönster till dem också. I vinter ska vi testa för första gången, med vadd och allt som hör till. Framför glasdörren har vi ett vinterdraperi.
Uterummet byggdes 1996. Anita är bergis på det, barnbarnet Oskar föddes nämligen då. Nu har de totalt fyra barnbarn som kommer och äter på smultronen ibland. I växthuset finns också druvor från midsommar och utanför visar Anita och Sune på sin lettiska druvstock. Den ger vita druvor med lite smak av smultron. Men framför allt; den tål 38 grader minus!
Ja, ni gissar rätt, trädgård och växter är Anitas stora passion. Maken Sune, är han också intresserad? Nja, säger han själv, men han kan minsann namnet på nästan varenda blomma. Men Anita läser trädgårdsböcker året runt, det gör inte Sune. Däremot är han fena på att hjälpa till att gräva när det behövs.
Trädgården är planerad så att den ska vara vacker alla årstider. Den har också olika teman. Vi passerar den vita hörnan, rosengården och en dunge där vårblommorna kommer när det är dags. Runt en liten damm finns en "dammsort" av natur och i dammen guldfiskar. På hösten plockas fiskarna upp och förvaras i akvarium inomhus.
- Ett år gömde sig en fisk när vi fångade så den fanns hela den vintern infrusen under ytan i dammen.
Solen skiner vänligt över sensommarens blommor. Anita sörjer att vi inte kom på högsommaren men visar hur mycket vackert som är på gång mot höstprakt. Vi enas att en vissen klematis är nästan lika fin som en blommande. Jag som bara har balkong trodde att klematis fann i blått och rosa, med flikiga stora blommor. Men icke! Anita visar blomma efter blomma, storblommigt, småblommigt och allt däremellan.
- Klematis är min favorit och vill du ha ett tåligt exemplar så välj en småblommig, berättar hon.
I trädgården finns i stort sett allt hon vill ha. Enda önskan är att själva trädgården vore ett par tusen kvadrat.