Ett ogräs är "en växt som växer i våra odlingar utan att vi har planterat den eller vill ha den där". Eller rättare sagt en växt som ingen odlar frivilligt. Undantag finns, till exempel lupinen som somliga odlar, medan andra har jobb att bli av med dem.
Själv hade jag för rätt många år sedan ingen aning om vad kirskål var. Från min mormors gamla trädgård hämtades fänrikshjärta. Bredvid dessa pluppade det en dag upp knallgröna blad. Jag visade glatt upp mina nya växter för grannen som sa: Grattis till kirskålen i trädgården!
Sedan dess har vi fört en kamp, kirs-kålen och jag. Kirskålen, med sina underjordiska rötter, har segrat och jag har gett upp. Rafsar pliktskyldigast undan det mest synliga då och då, svär högt och funderar på att använda rådet: Ät upp dem!
Kirskål, eller som den också kallas kers, har långt tillbaka i tiden använts som köks- och medicinalväxt. Den ansågs till exempel vara bra mot förstoppning. Unga skott och blad insamlade på våren sägs vara kryddiga saker som kan användas råa till sallader. Läste också någonstans att de går att fräsa i smör och läggas i gratänger. Det lär till och med finnas recept på kirskålsspagetti! Hm...
(Späda blad också av maskros och våtarv går också att ha i sallader, och tidiga nässlor får hålla till i soppor och pajer.)
På en av Sveriges stora trädgårdstidningar på nätet, www.odla.nu, arbetar Göran Carlsson som redaktör och ansvarig utgivare.
Han håller med om att jag har rätten att lida över mina kirskålsbestånd. När han sedan får veta att det finns lika stora mängder brännässlor i närheten, tröstar han med att nässlor lockar fjärilar.
-- Allt som blommar drar till sig insekter, säger han och berättar att han själv inte drar upp riktigt allt ogräs utan lämnar lite åt just fjärilar och insekter.
Inget dåligt som inte har något gott med sig, alltså. Även ogräset har en funktion att fylla!
Det finns rotogräs och fröogräs. Rotogräset kan bilda rejält kraftiga rötter och fröogräset fröar förstås av sig. Lösningen heter rensa.
Rensa för hand eller med hacka, ett jobb som kräver tålamod. Ta till jordfräs om du tröttnar och om det förstås inte är en vacker rabatt du håller på med.
Sedan finns det något som heter termisk bekämpning. Det handlar om att ge sig på ogräset med värme. Till det finns gasbrännare.
Ogräset kan försvinna på kemisk väg.
-- Men det är ju inget man vill göra, säger Göran Carlsson och så lovar vi att glömma bort det alternativet.
Han förespråkar istället täckodling.
"Ogräsodlingen" täcks med gräsklipp, halm, bark eller flis. Ännu bättre och mer säkert för att slippa ogräs är att köpa en särskild väv, som finns på plantskolor och anläggningsfirmor. I väven kan också klippas hål för växter som man vill ska växa sig fina i trädgården.
Jobbigt ogräs på en grusgång?
Lägg på väv och sedan ny grus ovanpå, tipsar Göran Carlsson.
Bara gräsklipp eller bark garanterar inte helt och hållet att rotogräset håller sig borta. Plast eller markväv är säkrare.
Efter ett år ungefär brukar ogräset kunna vara borta med den metoden. Under tiden kan det se tråkigt ut i rabatten.
-- Plantera en buske där vet ja, en som du kan flytta på när du sedan ska göra i ordning rabatten, säger Göran Carlsson.
Marktäckande växter som täcker jorden hindrar också ogräset från att gro. Lämpliga växer är hasselört, nunneört, mossflox och nattveronica.
Men för den som satsar på att rensa för hand är det hög tid NU och sedan fortsätta med den saken ofta, inte minst på våren. De flesta ogräsen kräver inte ljus och värme på samma sätt som de växter vi normalt odlar och kan därför mycket tidigt på säsongen växa till sig och få ett rejält rotsystem.
oönskad växtkraft