Längst upp på Skogslyckegatan i Liinköping, alldeles invid skogsdungen, bor Vitalij Utas och Victoria Stubbs. Victoria flyttade in här först, på våren 2010, och något halvår senare var det dags för Vitalij att bli hennes sambo.
Att just de två blev ett par är egentligen ganska märkligt. De föddes i väst och öst, medan det kalla kriget fortfarande pågick – Victoria i Florida, Vitalij i Tadzjikistan. Men familjerna hamnade i Linköping och här har Victoria och Vitalij bott sedan de var små.
Mycket var redan nyrenoverat när Vitalij kom till lägenheten, men han blåste ut nästan allt och gjorde nytt. Det enda som fick vara kvar var trägolvet i vardagsrummet som svärfar just lagt – men det kliade i fingrarna på Vitalij att byta ut det också.
– Jag är sådan, jag bara måste sätta min egen prägel på bostaden – eller vår prägel, för vi har valt allt tillsammans, säger Vitalij.
Vitalij Utas satsar på kvalitet i allt han gör. Massiva granitskivor, inbyggda spottar, nya elkablar och elcentral, rejäla vitvaror, klinkers och kakel.
Badrumsväggen flyttades en bit för att få gott om plats för duschhörna och tvättmaskin.
Det är fortfarande lite tomt på väggarna, trots att Victoria och Vitalij bott här i fem år nu.
– Ja, lägenheten känns lite som en mellanlandning. Den är jättefin och har skogen alldeles intill. Men den är bara på 54 kvadratmeter och vi har länge planerat att köpa villa, säger Victoria.
I år ska det bli av är det tänkt, kanske i Vimanshäll, Hackefors eller Hjulsbro, någorlunda centralt men ändå nära skogen. Det gäller bara att hitta rätt hus – gärna i riktigt dåligt skick.
– Ja, ett renoveringsobjekt ska det vara. Är det någon som har ett fallfärdigt hus och vill sälja så hör av dig till oss, säger Vitalij som inte tröttnat på att bygga och fixa.
Redan för två år sedan var Vitalij och Victoria på gång att köpa hus. De läste annonserna i Corren Bostad och på Hemnet och kände sig redo. Men då kom smällarna, den ena efter den andra.
– Jag blev sjuk. Låg hemma en vecka med hög feber men sökte inte vård, jag är envis av mig. Men till slut tappade jag medvetandet och fick åka ambulans till US, berättar Victoria.
Hon hade drabbats av svininfluensa, den aggressivaste sorten, och lades in på högisoleringsavdelning. Viruset slog ut hela kroppen, Victoria fick dubbelsidig lunginflammation och var nära att dö.
Vägen tillbaka blev lång.
– Jag satte upp delmål. Att kunna sätta mig upp. Att kunna gå bort till fönstret. Alla delmål jag lyckades med gjorde mig så himla glad, berättar Victoria som i dag är frisk och springer milen utan problem, även om lunginflammationen gav en astma som stundtals är besvärlig.
När Victoria var på en av sina första permissioner från sjukhuset, fortfarande väldigt svag, kom smäll nummer två. Vitalij kraschade med sin nya motorcykel, en sporthoj.
– Jag bröt bäckenet på fem ställen och fick stora skador i ryggraden. Hade jag försökt ställa mig upp hade jag kanske dött eller blivit förlamad, men en sjuksköterska som råkade passera olycksplatsen fick mig att ligga stilla tills ambulansen kom.
Det tog åtta månader för Vitalij att bli någorlunda återställd. Men han började jobba redan efter halva den tiden och samtidigt var han inblandad i ett stort renoveringsprojekt som krävde hans närvaro.
Året innan hade han tillsammans med en kompis köpt ett hus på Kanberget i Linköping. Stort, gediget, perfekt läge – men i dåligt skick.
– Det blev en stor renovering. Fasaden, bergvärme, råvinden som gjordes om till lägenhet, nya golv, nya badrum – ja allt egentligen, berättar Vitalij.
Det mesta av jobbet gjordes av hantverkare, men att planera, ta in offerter och sätta sig in i alla regler tog tid och kraft.
– Bara en sådan sak som brandskyddsregler och hur man bildar en bostadsrättsförening. Men det var väldigt kul och lärorikt att vara med om ett så stort projekt, säger Vitalij.
När allt var klart såldes lägenheterna som bostadsrätter. Det blev en bra affär. Vitalij och hans kompis köpte huset för 5,2 miljoner och sålde för 12,3.
– Renoveringen kostade förstås några miljoner, men det blev ett bra netto, konstaterar han.
Vitalij Utas är själv målare och har många kontakter i byggbranschen.
– Det underlättar förstås om man vill renovera till ett bra pris, säger Vitalij.
Senare köpte Vitalij en etta på Djurgårdsgatan som han också renoverade och sålde med vinst.
– Den slog faktiskt Linköpingsrekordet i kvadratmeterpris. Men så hade jag också satsat på kvalitet. Många som renoverar köper billiga vitvaror och byggmaterial som inte passar i lägenheten. Jag renoverar som om jag själv skulle bo där. Det ska inte bara se bra ut, det ska vara bra också, säger han.
Tillsammans med brodern har Vitalij Utas också renoverat lägenheter åt föräldrarna. Men nästa renoveringsobjekt blir förhoppningsvis en egen villa där de hoppas kunna bilda en liten familj.
– Det är vi värda efter allt vi har tagit oss igenom!