Hus från 1950- och 60-talen är heller ofta inte så stora och sjuttiotalshus har ibland så öppna planlösningar att rummen blir för få när familjen växer.
-- Blivande husköpare tittar därför på detaljplanerna före fastighetsköpet för att se om det är tillåtet att bygga på huset.
Det berättar Per Hemmingsson, som arbetar som säljare i Östergötland åt Åtvidabergshus.
Priset för en sådan tas med i beräkningarna till boendekalkylen.
En ny våning på huset är en extra stark trend i storstadsregionerna, säger han.
Det finns många olika varianter både på takvåningar och på priser. Ett så kallat ekonomilyft (det billigaste) går på 315 000 kronor, medan det genomsnittliga extravåningen kostar mellan 420 000 och 450 000 kronor.
De allra flesta väljer att inreda själva, dock ej el och VVS.
-- Räkna med att minst 60 000--100 000 kronor tillkommer, säger Per Hemmingsson.
-- Men allt beror förstås på hur mycket man har tänkt att kosta på. Och hur stor den nya våningen är.
Det finns många varianter på takvåningar. Några köper en rejäl och får i praktiken yta som ytterligare ett hus. Andra behöver bara bygga på ett eller annat rum.
-- Allt grovarbete är gjort på en vecka i fabriken. När våningen lyfts på har man inredningsarbetet kvar under isolerat utrymme.
Det är tjugo år sedan som Håkan Johansson på Åtvidabergshus gjorde det första taklyftet. Från att använda lösa takstolar arbetar man numera med moduler som byggs i fabrik.