I ett rött parhus, alldeles nära Slestad gård, det gamla huset som vackert bryter mot allt det nya, bor sedan i våras Ida Lenneman och Andreas Söderberg med barnen Sam och Nea.
Att det blev just Lambohov när det var dags att byta lägenheten mot något större skedde inte av en slump. Familjen bodde redan i stadsdelen och var glada om Sam slapp byta förskola. Här hade de också sedan tidigare flera vänner. Dessutom finns det en grundtanke med Lambohov som Ida och Andreas stöttar.
- Det är bestämt att bostadsformerna ska vara blandade med bostadsrätter, hyresrätter, radhus och villor. Lambohov är också mångkulturellt.
Att många barnfamiljer flyttar hit betyder förstås lekkamrater till Sam och så småningom till Nea. Bussförbindelserna till stan är goda, det är cykelavstånd till affärer och läget på familjens hus är noga valt. Kvällssolen når fram till uteplatsen, det finns inga trafikerade vägar i närheten, utsikten är fin mot gården och en jätteek, lekplatsen är nära men ändå inte mitt framför fönstren.
Innan Ida och Andreas bestämde sig hade de varit på visning av ett äldre hus i Jägarvallen. De gav sig också in i budgivningen men när utgångsbudet på 1,5 miljoner ändrades till över 2 miljoner hoppade de av.
De valde ett nytt hus med fast pris i stället. Visserligen var det ännu dyrare, drygt 2,4 miljoner, men klart och färdigt. Det äldre huset hade krävt en renovering.
- Och så ville vi flytta in i något färdigt, säger Andreas.
Byggföretaget, som står för en tioårig garanti, har kontroll på allt arbete som görs. Allt är klart vid inflyttningen. Det passade den här familjen utmärkt. Köpesumman gällde ett basutbud och både Ida och Andreas är nöjda med det mesta som företaget Åhlin och Ekeroth valt, men i köket har de som tillval bytt ut handtagen, satt upp annat kakel och fått spotar i taket.
Tomtstorlekarna varierar i området. Just den här är på 330 kvadratmeter. Allt nödvändigt underarbete på tomten var också klart, det vara bara att rulla ut gräsmatta, planera för trädgårdsväxterna och placera trädgårdstomten.
Nu är Nea, som är sju månader, trött. Andreas lägger henne i vagnen utanför köksfönstret och hon somnar gott.
Vi går runt och tittar. Färgvalet i huset är väl genomtänkt. Sam och Nea har en gudmor som råkar vara inredningsarkitekt och duktig på färgsättning. Hon fick bilder på huset och hjälpte till att välja färger. Vardagsrummet och trapphuset är vitt men kortsidorna är ljust grå för att lätta upp allt det vita. Trappan i ek vitmålades också, utom själva stegen och ledstången.
I hallen är en av väggarna överraskande limegrön.
- I hallen stannar man inte så länge. Så gör något kul av den, sa vår rådgivare och föreslog den här färgen. Vi skulle aldrig vågat om inte hon kommit med förslaget.
På andra våningen händer samma sak, det vill säga något kul med väggen man möter efter att ha gått i trappan. Den här är varmröd och den röda färgen finns sedan också på Sams häftiga fondtapet.
Antikbetsade furumöbler i sovrum, barnens rum och kök binder ihop huset.
- Allt är från Ikea, säger Ida. Vi har inte köpt några direkt nya möbler hit, utan mer sådant som behövts till tomten som vattenslang och trädgårdsredskap.
Badrum kan också överraska. I det ena är både golv och tak svart. Ida och Andreas och även målaren var tveksamma till just det förslaget. Men taket blev svart och i dag ångrar sig ingen. Det blev som gjort för ett badrum med dödskalletema.