- Kanske ritar jag nästan halva tiden och är då så privilegierad att jag kan ta godbitarna, plocka russinen ur kakan. För övrigt är min roll att påverka vart kontoret är på väg och hur det ska utvecklas i samarbete med de anställda. Jag är inte med och petar i allt utan ansvarar mer för resursplanering och att placera rätt person i rätt projekt, berättar Barbara Vogt.
Ett telefonsamtal
White är störst i Sverige och Norden med drygt 600 anställda på åtta svenska och två danska kontor.
- Ett unikt nätverk som vi kan utnyttja för att exempelvis klara målet med alla hållbarhetsaspekter. Klarar vi inte hela uppdraget här hemma ligger lösningen bara ett telefonsamtal bort.
Kvinnlig dominans
I Linköping huserar företaget i två etage högst upp i ett hus vid Trädgårdstorget med en vidunderlig utsikt över staden.
Under Barbara Vogts samordnande ledning arbetar här 25 arkitekter med olika uppgifter. De bildar tillsammans en komplett byrå med de specialister som krävs för att klara ett projekt från A till Ö.
- Könsfördelningen är 40 procent män och 60 procent kvinnor. Alltså anställer vi hellre en manlig arkitekt för att skapa bättre jämställdhet på kontoret.
Apropå genusperspektiv, finns det någon speciellt manlig eller kvinnlig arkitektur?
- Jag har svårt att se den skillnaden, säger Barbara Vogt och funderar ett tag innan hon fortsätter:
- Här arbetar vi med blandade grupper och har högt i tak och jag kan inte se något speciellt kvinnligt eller manligt genusperspektiv på arbetet som vi utför på White.
Vad kännetecknar svensk bostadsarkitektur 2011?
- Den är styrd av en etablerad standard. Är lite för stelbent. Ett badrum är antingen 1,70 gånger 3 meter eller 1,70 gånger 3,60 meter beroende på i vilken vägg dörren placeras. Tillgängligheten är norm och då blir det ofta billigare eftersom man vet vad man kan pruta på.
En centraleuropé
Barbara Vogt är uppvuxen i Berlin. Där och i Schweiz utbildade hon sig under sex år. 2001 flyttade hon till Sverige "eftersom det är kul att bo i ett annat land och lära sig ett nytt språk".
Hur kan du bara komma på idén att byta ut Berlin mot Linköping?
- Linköping har sina kvalitéer med korta vägar och restider. Här får jag mer tid med min familj och har lättare att få ihop ett vardagsliv med två yrkesarbetande föräldrar.
Varför valde du arkitektyrket?
- Jag tyckte om det konstnärliga och det tekniska och ville inte välja det ena före det andra. Alltså blev jag arkitekt.
Ritar du för hand eller med dator?
- Först skissar jag mycket lite och kort tid med papper och penna men ritar snabbt vidare med datorns hjälp i tre dimensioner. Då får jag en ritning och bild som går att snurra runt och betrakta ur olika vinklar och det är bästa sättet att kommunicera på med en byggherre och brukarna.
Vad karaktäriserar en bra bostad?
- Den ska motsvara den livssituation som brukaren befinner sig i och den är olika över tid. Den är svår att matcha med dagens standardlösningar, säger hon och hyllar idén med ett husskal som ger plats för flexibla lösningar innanför väggarna.
- Men det är svårt att flytta kök och badrum med sina fasta installationer av el, vatten och avlopp. Annars gillar jag stora öppna ytor utan fastbyggda väggar eller pelare. Ytor som kan anpassas efter den boendes behov.
Ritar du så?
- Nej, säger hon med ett skratt. Men jag skulle vilja eftersom det är en bra lösning på många problem.
Var ligger bostadsarkitekturens utmaning?
- Att rita en fin villa på en vacker tomt med många rum och läckra material är en begränsad uppgift till en privilegierad grupp. Den stora utmaningen i dag, när allt fler väljer att bo i en stad som hålls samman och förtätas, är att bygga bra lägenheter.
I mindre skala
Hon hyllar principen om närhet och byggemenskap, en modell som startade och har blivit allt mer populär i Tyskland. Hon lyfter fram Kaspar Sahlinbelönade projektet "Urbana villor" i Malmö som exempel på goda bostäder till överkomligt pris.
Barbara Vogt talar sig också varm för Whites småskaliga bostadsområde "Äppelträdgården" i Västra Frölunda med villakänsla där hyres- och äganderätter premierats med Sveriges arkitekters bostadspris 2011.
- Vi testade en annorlunda process och byggde billigare bostäder.
Lars Åbom