Bankerna har blivit mer restriktiva med att låta folk låna hela köpesumman för ett hus. Därför bör man ha kontantinsats, hur stor beror på vad mäklare och bank kräver.
Anders Spång har länge arbetat som chef för bolånegruppen på Handelsbanken i Linköping.
Corren Bostad låter Anders svara på frågor som rör sig i huvudet på den som står inför att göra sig själv med hus.
- En del som köper hus säger att de så gärna vill ha huset och gärna lägger 40-50 procent av inkomsten på det. Men man ska komma ihåg att det kommer en vardag i huset också, man ska ha råd att leva och betala räkningar, säger Anders Spång.
Enligt Konsumentverket ska två vuxna och två barn ha cirka 18 000 kronor kvar att leva på när ränta, amortering på lån och driftskostnad för huset är betalt.
Varje köpares ekonomi måste kollas för att säga hur mycket han/hon har råd att låna och köpa hus för:Tidigare lån, hur stor kontantinsats man kan lägga, om man måste köra bil till jobbet, vilken ränta man får låna till.
Husets läge och skick spelar roll. Bedömer banken att huset är lätt att sälja om du vill flytta, och inte har stora renoveringsbehov, kan du beviljas högre lån och kan bjuda ett högre pris.
Är det bättre att komma från en borätt (som kan säljas och ge kontanter) än från en hyreslägenhet?
Inget utgångsläge är bättre, anser Anders Spång. Den som säljer en borätt får kontanter, men den som lämnar en hyresrätt slipper genomföra en samtidig försäljning och kan flytta snabbt.
Husköp handlar om stora summor. Hur nervös ska man vara?
- Inte alls. Känn respekt, men var inte nervös. Det ska kännas roligt att köpa huset, säger Anders Spång.
Ibland hör man rådet att genomgångsflytta, exempelvis först till billigare radhus och efter några år sälja och köpa villa. Anders Spång säger:
- Tänk då på att köpa radhuset i ett område där hus är lättsålda, så att du blir av med det till bra pris.
Det är aldrig fel tid, menar Anders Spång.
Men man kan förstås undra om priserna ska sjunka och huset bli billigare. Anders Spång säger: Lågkonjunktur stundar, många varslas, det blir tuffare tider, och tendensen är att villapriserna sjunker lite eller åtminstone inte stiger.
- Kanske sjunker priserna lite till. Men jag tror inte att det blir något prisras.
Vanliga auktioner startar ofta med ett mycket lågt utgångspris som stegras. Varför är det inte så med hus?
- Marknaden har varit så het. Och begärt pris är ju det lägsta pris som säljaren vill acceptera. Men den sista tiden har fler kunder börjat bjuda på objekten under utgångspris, säger Anders Spång.
Anders Spång räknar upp: Det kostar ränta på lånet, just nu drygt 5 procent; amortering (återbetalning till banken av själva lånet); driftskostnad, som innefattar el, vatten, uppvärmning och sophämtning. Driftskostnaden hamnar oftast på cirka 2 500 kronor för en normalvilla på 150 kvadratmeter.
I prospekten för hus till salu anger mäklaren vilken driftskostnad nuvarande ägare haft. Anders Spång påpekar:
- Tänk på att om ägarna är ett äldre par kan driften bli dyrare för en barnfamilj som duschar mer, kör tvätt- och diskmaskin och sånt.
Utöver detta ska husköparen betala lagfart och pantbrev. Lagfart är en skatt på 1,5 procent av köpesumman (37 500 kronor om du köper hus för 2,5 miljoner). Pantbrev är bankens säkerhet. Befintliga pantbrev tar du över. Om huset kostar 2 miljoner och pantbrev finns på 500 000 kronor, ärver du det och måste ta ut egna pantbrev på resterande 1,5 miljoner. Du ska betala 2 procent av summan som inte är täckt av pantbrev förut (här 30 000 kronor).
Fler och fler banker kräver att husköparen betalar lagfarts- och pantbrevsavgifter kontant.
Husletaren inser snart att alla hus har något fel. Hur petig ska man vara?
- Det blir fel på allting någon gång, även en cykel. Jag tycker inte man ska vara så rädd för fel, säger Anders Spång.
Det är viktigt att huset besiktas, att köparen diskuterar eventuella fel med besiktningsmannen och tar reda på vad felen kostar att åtgärda, före köpet.