Man skriver som man är, sa språkvetare Per Amnestål när han höll kurs här på Corren för några år sedan.
Det där var en smula plågsamt och fick oss att börja fundera över karaktärsdrag som man helst inte vill förknippa med vare sig tidningsskriverier eller andras bild av en själv: slarvig, slö, ytlig, påklistrat trevlig, avståndstagande, mästrande, pretentiös, bitter ...
Kontentan var att om man vill förändra sitt sätt att skriva får man börja med att förändra sig själv.
Knappt hade jag hämtat mig från den pärsen när något minst lika allvarligt härom dagen slog mig. Tänk om man även bor som man är!
Insikten om att detta kanske äger sin riktighet kom över mig mig när jag en dag fick nog av alla utspridda pryttlar och for runt som USA-orkanen Ivan därhemma. Min energi kommer i skov. Jag struntar i det grusiga skoskåpet i dagar, veckor, månader och år för att sedan -- lika oförhappandes som en meteroit i sandlådan -- få ett plötsligt ryck och städa ALLA skåp i hela huset. Om det så tar en hel natt i anspråk.
Jag är alltså en ryckig och oförutsägbar person. Vill man vara hygglig kan man kalla det flexibel eller spontan, det låter lite trevligare.
Nedstämd av denna nya insikt vankade jag runt i kåken och fann allt fler påtagliga bevis för vilken hopplös person jag är:
Halvmålad hall = jag saknar uthållighet.
Dammråttor = jag är en slarver.
Påskgardiner i köket = jag är en slöhög.
Gamla udda och fula minnessaker = jag är sentimental.
Otorkade golv (i alla fall under stora mattor) =
jag är en fuskare.
Ett överfullt "skräprum" = jag är en ögontjänare.
Skjortor i 80 cl i 7-åringens garderob = jag är en
dålig mamma.
Varför inte sätta eld på hela rasket?
Nästa dag sa en kollega något ovanligt snällt till mig, jag blev yster som en fölunge, galopperade hem, tände en brasa i kakelugnen och bestämde mig för att låta huset vara som det är och därmed även förlika mig med henne som bor där.
Lite sjavigt, ganska ostrukturerat, billigt men trevligt, otrendigt, lite hipp som happ. Men glatt, varmt och ombonat. Det får duga för mig.
Säg nåt snällt till en medmänniska -- och rädda ett hem!
HEM-
LIKT