Sjuåringen har en rätt avancerad och väl utvecklad humor för sinålder. Därtill ett sinne för retorik och vikten av att för dramatikensskull betona sitt språk rätt. Dessa färdigheter kan lätt missuppfattasav obekanta och framställa honom som en alltigenom egoistiskillbatting. Det kan han stundtals visserligen vara, men inte alltid.
Jag ser på honom när han driver med mig. Han får något spjuveraktigt i blicken och ett busigt leende som leker i mungipan.
Mamman: Oj, 10 minusgrader i dag! Vet ni barn, att de småfåglar somstannar i Sverige måste äta hela dagarna för att klara livet. Annarsfryser de ihjäl. Nu måste vi hjälpa dem och lassa upp massor avsolrosfrön och talg i fågelhuset.
Sonen: Varför då? De har väl aldrig nånsin hjälpt OSS med något?!
----
Mamman: Det är lite spännande det här med var i syskonskaran manbefinner sig. Jag läste att småbröder med en storasyster blir bättre påatt förstå kvinnor i vuxen ålder.
Sonen: Hur kommer det sig?
Mamman: Tja, de har väl lärt sig hur flickor reagerar på olika saker helt enkelt.
Sonen: Kanon. Då ska jag reta och bråka med syrran ännu mer. Så jag VERKLIGEN lär mig hur hon reagerar!
----
Mamman: Du ska blanda flingorna sa jag! Om du bara äter av skräpsorten slutar jag att köpa dem.
Sonen: Varför?
Mamman: Därför att du behöver få något vettigt i dig också. Ochdärför att jag är din mamma och alltså bestämmer sånt. Men när du blir18 år, och myndig, kan du äta vad du vill. Då kan du över huvud tagetbestämma själv över ditt liv.
Sonen: När jag blir 18 ska jag äta sockerflingor, fiskpinnar och godis hela dagarna!
Mamman: Skaffa dig ett välbetalt jobb, är mitt tips. För det kommer att bli dyrt att ha de matvanorna.
Sonen: Inga problem. Det är DU som ska betala.
Mamman: Glöm det, grabben.
Sonen: Vadåra! Du sa ju själv att det är JAG som bestämmer när jag blir 18!
----
Sonen:Vad är det du smetar i ansiktet?
Mamman: Smink.
Sonen: Varför det?
Mamman:För att jag ska bli vacker.
Sonen:Men mamma, det händer ju INGENTING!