Ungar är inte dumma. Ge dem lillfingret och de slukar armen. Hitta på nåt kul och det blir ramaskri när det kuliga ska avslutas. Ge dem godis på en fredag EN gång och de kommer att ge dig skrumpöron varje fredag i tre månader av tjat om att få det igen.
I takt med åldern utvecklas deras manipulationsförmåga och blir allt mer förfinad, mer förslagen och mer svår att omedelbart genomskåda.
Skilsmässoungar har det säkert tufft på många sätt, men de är inte sena att försöka plocka russinen ur kakan.
-- När jag bor hos pappa får jag äta sockerflingor VARJE dag, påstod sonen härförleden.
-- Det tror jag inte en sekund på, svarade jag.
-- JOHO, det får jag VISST!
-- Okej, gubben, jag ringer och frågar honom så får vi reda ut det här direkt.
-- NEJ, gör inte det! (Paus) Men jag får åtminstone sockerflickor oftare än när jag bor hos dig...
(Sockerflingor, för er som undrar, är Frostflakes, Kalaspuffar och annat skräp. Jag köper såna ibland, en gång av tio, typ).
Till slut blir man trött på det där hotet om att ringa den andre föräldern. Det verkar lite tafatt. Några dagar senare hade vi en diskussion om läggningstid.
-- När jag är hos pappa får jag vara upp till tio varje kväll, även när jag ska till lekis.
"Lögnhals", for det genom moderns huvud, men hon valde en annan taktik:
-- Säger du det. Ja det är möjligt, men i det här huset är det jag som är chef och jag bestämmer att här lägger sig lekisbarn klockan åtta. Basta!
Vi har även varit inne på ämnet kvinnligt-manligt, sonen och jag.
När gräsklippningssäsongen började uppvisade han en skeptisk min.
-- Kan du verkligen köra den där åkgräsklipparen, mamma? Den är gammal och rätt svår, vet du.
-- Varför skulle jag inte kunna det? Jag har körkort och kan köra bil. En gräsklippare är peanuts i jämförelse.
Medan vi skumpade fram på de knöliga gamla potatisåkrarna som omgärdar kåken (han sittandes på mitt ena lår), kom han med ideliga förnumstiga tips. Om hur det bör gå till, var det är lämpligt att sänka knivarna, var man gott kan speeda på lite.
Och sen kom liksom dolkstöten.
-- Du mamma. Det verkar som om mammor och pappor klipper gräs på väldigt olika vis. Det blir så många runda grejer när du klipper. Ska man inte klippa så RAKT som möjligt? Mera fram och tillbaka?
Det var då själva tusan vilken liten irriterande besserwisser jag närt vid min barm. Här behöver markeras.
-- Hörrö du! Jag har ingen aning om hur pappor och mammor "normalt" klipper gräs, men jag klipper på MITT vis, det vill säga olika varje gång. Jag tänker inte att jag klipper gräs, jag tänker att jag är på utflykt i trädgården och ser mig omkring. Det blir roligare då. Mer kontrast.
-- Vad betyder konstrast, eller va du sa?
-- Det betyder att livet måste vara lite olika för att bli roligt. Att man måste vara utan godis och äta lite småtråkig mat emellanåt för att verkligen uppskatta festmaten och godispåsen på lördagen. Att man gott kan ha det riktigt tråkigt vissa dagar, för att uppskatta de speciella händelserna. Att man behöver äta nyttiga flingor som smakar lite sågspån i veckorna för att uppskatta Kalaspuffarna i helgen. Att vi nu struntar i den här hopplösa delen av trädgården och drar upp och kollar läget vid hönshuset istället. Okej?
-- Okej.
HEM-
LIKT