Att köpa eller sälja sin bostad är för de flesta livets största och viktigaste affär. Mycket står på spel och många är nervösa. Bostadsmarknaden är på många håll i landet het med budgivningar som blir till tävlingar som till varje pris ska vinnas. Kort sagt, här finns risk för att misstag begås. Mäklaren är mellanhanden som ser till att affären flyter på smidigt. Men vad gör man när mäklaren är problemet?
Trots att det är säljaren som betalar mäk-lararvodet så säger Fastighetsmäklarlagen att mäklaren inte får särbehandla vare sig köpare eller säljare. Detta gäller alla frågor utom prissättningen där mäklaren ska ta säljarens parti.
Men trots att mäklaren ska vara oberoende så kan det ibland uppstå misstankar om att allt inte har gått enligt regelboken. Ett återkommande klagomål bland bostadsköpare är att det blivit märkligt tyst från mäklaren efter att de lagt sitt bud.
-- Att mäklare särbehandlar en köpare framför andra för att också få sälja dennes bostad tror jag är vanligare än vad många föreställer sig. Mitt råd till de konsumenter som trillat ur budgivningen utan att få en rimlig förklaring är att kontakta säljaren direkt och berätta vilket bud man har lagt, säger Sverker Thorslund, Konsumentverkets expert på boendefrågor.
Skulle det visa sig att mäklaren inte har förmedlat budet till säljaren så har mäklaren handlat fel. Om budet var högre än det som ledde till avslut så har säljaren förlorat pengar och köparen har gått miste om en bostad. Då kan både köpare och säljare kräva skadestånd av mäklaren.
Enligt Sverker Thorslund är ett annat, och antagligen vanligare, problem att mäklaren missar att informera köparen tillräckligt tydligt om att hon har en undersökningsplikt vid köp av en fastighet. Köparen kan då begära skadestånd av mäklaren för fel som en besiktningsman skulle ha upptäckt vid en sådan besiktning som krävs för att uppfylla undersökningsplikten i Jordabalken.
Även säljaren kan ha oturen att råka ut för en oduglig mäklare som inte sköter sitt jobb. Annonsen som skulle ut i tidningen, på internet och i mäklarens skyltfönster lyser med sin frånvaro. Och trots ihärdigt ringande får du inte tag på mäklaren.
Det finns alltså många skäl att klaga. Och grundrådet är att du inte ska dra dig för att gå vidare med dina klagomål. Så här gör du:
Börja med att kontakta mäklaren och framför dina synpunkter. Om du anser att han eller hon orsakat dig ekonomisk skada ska du räkna ut hur mycket den uppgår till och överlämna det skriftligen till mäklaren. Skriv även ut förfallodatum när han senast ska betala dig.
Om betalningen uteblir ska du dagen efter förfallodatum skicka in en anmälan till Allmänna reklamationsnämnden, ARN. Trots att mäklare enligt lag inte är skyldiga att följa ARN:s beslut så är branschpraxis att de ändå gör det. ARN prövar alla tvister mellan privatpersoner och mäklare och fattar sedan ett beslut om eventuell ersättning.
Under resans gång kan du få ovärderlig hjälp av din kommuns konsumentvägledare. Denne hjälper dig med allt från att hänvisa dig till någon som hjälper till att räkna ut skadeståndskrav till att fylla i anmälan som ska skickas till ARN.
Ett fel som vissa privatpersoner gör är att de rusar iväg och stämmer mäklaren vid domstol. Gör inte det. ARN gör samma jobb gratis och du slipper risken att betala dryga rättegångskostnader om du inte få rätt i domstolen.
www.konsumentvagledare.konsumentverket.se
www.boende.konsumentverket.se
www.fastighetsmaklarnamnden.se
www.arn.se
www.maklarsamfundet.se
www.svenskfast.se