Va, är du intresserad av trädgårdsarbete?" und-rade en häpen omgivning när husaffären var klar för åtta år sedan.
"Nä, vadåra?"
"Ja men människa -- du har ju köpt en kåk med 4 500 kvadratmeter tomt, tio äppelträd, lika många vinbärsbuskar, hallonland, stenparti modell större och en praktfull rosenrabatt längs hela kåken. För jösse namn, det måste skötas!"
Är vi inte hysteriska vi svenskar? Jo snälla, säg att vi är det! I Danmark, till exempel, ser man inte alls den där granntävlan när man vandrar i villaområden. Varför måste allt vara så förbaskat stagat och ansat i svenska trädgårdar? Och varför klipper vi så mycket gräs på ytor som används enkom till... gräsklippning?
Jag tycker om trädgård. Om trädgårdsarbete tycker jag inte. Går och väntar på att nån slumrande odlargen ska vakna till liv, men tji, jag tycks helt sakna den.
Inte är jag intresserad av att så och inte av att skörda. Jag köper lite penséer och pelargoner och sätter i krukor, sen får det vara bra med det. Stora delar av min trädgård får betraktas som naturtomt och där njuter jag av blåsippor, vitsippor och liljekonvaljer. Andra områden är på god väg att bli naturtomt, eller djungel. Eller utbredd kompost, skulle nog vissa kalla det.
Där frodas lupiner, maskrosor och märkliga busk-liknande saker (som förmodligen är ogräs, men utseendemässigt helt okej). Under åtta ton eklöv från de stora ekarna breder i sin tur mossan ut sig. Mossa är bra -- då slipper man klippa gräs och faktiskt tycker jag att mossa är skönare att gå på.
Just när ångesten över de obeskurna äppelträden började skjuta luftskott, lugnade mig min snälla granne Arne med att det ändå är för sent att klippa dem i år. Ja, men då så! Och de vinbär jag inte ids sylta och safta (det är ju ändå ingen som äter hopkoket!) tar fåglarna hand om. Äpplena glufsar rådjur och älgar gladeligen i sig frampå höstkanten. Därigenom bidrar jag till god jaktlycka av fett vilt -- och drar mitt strå till stacken för att mota världssvälten. Så vari ligger problemet?
Inte hos mig, men kanske hos andra. Vad tror ni om att gratis arrendera ut små plättar av schabraket? I gengäld mot att överenergiska trädgårdsarbetsälskare vårdar sin beskärda del av min trädgård får de skörda det som växer där. Eller ha små får och getter, till glädje för barnbarnen.
Ja, folk kan få göra nästan vad som helst på sina plättar, bara de inte gnölar över att jag läser en god bok och tar mig en kall öl under parasollet på min plätt.
Det enda jag förbjuder är att arrendefolket sätter upp jakttorn eller borrar efter olja på min tomt. Eller gräver ner döda husdjur/släktingar. Det blir sunkigt på sikt.
Härta ner nu, alla livsnjutare som mot sin vilja ränner runt i Stora Hysteriska Trädgårdsloppet! Sjunk ner i älsklingsstolen där ute, sippa på något kallt, njut av fågelsången, dofterna och minns Walter Hagens ord:
Jäkta inte, oroa dig inte
Du är här bara på ett kort besök.
Så glöm inte att stanna upp och lukta på blommorna.
Och måste du promt bröta runt med jordfräs i potatisland, eller få ryggskott av lövkrattning, så slår du mig en pling. Okej?
Stora Hysteriska
Trädgårdsloppet
HEM-
LIKT