Svalsjö, annorlunda bostad sen 1895

- Jag har börjat tina upp, säger Anna.

Det är slut på den stränga vintern, den som blev lite av en prövning för Anna och Per Helldorff som nyblivna ägare till den gamla lanthandeln i Svalsjö i Kisatrakten.

- När det var som värst var det fyra minusgrader här i hallen och den måste vi gå igenom för att komma till badrummet.

Men det var sommar och långt till minusgraderna när Anna och Per flyttade in i huset med lanthandel och bostad, allt i ett. Huset är från 1895 och saknar all elektrisk uppvärmning. Kaminer, rörspisar och vedspis får i stället se till att det blir varmt. Men i just hallen var det svårt att få angenäma grader, till exempel saknar golvet tillräcklig isolering.

Det där är på väg att glömmas nu. Våren närmar sig och 13 maj ska lanthandeln på nytt slå upp dörrarna. Inte för att saluföra manufaktur, garn och specerier som förr och som det fortfarande står ovanför dörren men väl "diverse".

Annas akvareller, kakböcker, konstkort och broscher ska samsas med Pers konsthantverk i trä och det mekaniska kabinettet. Lanthandeln blir också ett kafé.

Huset hittades på nätet och Anna och Per bestämde sig för att flytta från Katrineholm och hit till trakterna utanför Kisa, där Annas släkt kommer ifrån.

Lanthandeln ligger strategiskt invid en korsning där man måste sakta ner för att välja väg. Mot Sommen och Boxholm? Eller mot Österbymo? Nu hoppas Anna och Per på att många inte bara ska sakta ned, utan stanna till en stund.

Affären var igång fram till 1968. Bostaden i samma hus var bebodd mest under sommartid de senaste åren.

- Vi hade ju inte sett huset i verkligheten men föll direkt, berättar Per, som också såg möjligheten att få bygga upp en verkstad och liten maskinhall i ett av uthusen.

De trodde att där möjligtvis skulle finnas kvar ett affärslager som de skulle få ta hand om. Ingen av dem visste att hönsen hade levt där och att hönsbajset fanns kvar. Sedan många år.

- Kom och titta, säger Per och vi kliver in i hans snickarbod.

Det är förstås inte vilken bod som helst utan en ateljé och verkstad som numera doftar av färskt trä i stället för hönsbajs.

För mot deras egen förmodan gick det att röja i det nedslitna uthuset. På golvet ligger nya träplankor.

- Man kan säga att jag fick göra en rotfyllning, säger Per, som gjutit en betongplatta innan han la på nytt golv.

Allt trä har målats om med äggoljetempera. De räknade äggen som gick åt. 223 stycken.

Många projekt pågår, vi tittar nyfiket på den sinnrika konstruktion som ska stå i ett naturrum vid sjön Sommen, "Lommen som simmar i Sommen". Och simmar gör lommen, och dyker och kommer upp igen. Per vevar och förklarar.

Vi går in i själva bostadshuset som stått tomt för det mesta i 40 år. Fasaden ska göras i ordning, och texten ovanför ingången till själva affären ska en konservator ta sig en titt på. Bakom knuten ligger sjön Ören och väntar på att isen ska gå upp.

- Vi hittade gamla inventarieförteckningar i Kinda lokalarkiv på biblioteket i Kisa, säger Anna när vi klivit över tröskeln in till affärslokalen där masoniten plockats bort och de rosa pärlspontade väggarna fått titta fram.

- Man kan läsa om någon som köpt "kalsånger, 20 stycken cigarrer och sidenscarfes".

Hyllorna i affären är original, det vill säga från 1895. Per funderar på att använda dom som modell och göra mindre hyllor, en ny Svalsjöhylla.

Från affärslokalen går vägen in i bostaden via hallen, en originell hall med en häftig tapet.

- Först funderade jag på vad vi skulle göra med hallen. En femtiotalstapet, pistagegröna väggar och bajsbruna dörrar, säger Anna.

Allt fick vara kvar, till och med dörrarna var för vackra för nya åtgärder. Däremot gjorde Anna schablontryck på de pistagegröna väggarna.

I huset finns många gamla saker med var sin historia. Som träsoffan där Annas mammas farmor dog i. Förmodligen föddes hon där också. Malmstensstolarna tillverkade i Kisa för flera decennier sedan. Och den lilla radioapparaten på sin hylla i köket?

- Från Clas Ohlson, säger Per.

Gamla saker i all ära men ett hem får inte bli ett museum.

- Här är mycket gammalt och retro ändå!

Därför är till exempel den ståtliga vedspisen ny, men stolen intill fanns i huset när de flyttade in och är tillverkad av ett snickeri i Rydsnäs.

Att vandra genom rummen är som att ta sig fram i olika decennier. Och århundraden för det finns tapeter och takmålningar som är från tiden när huset byggdes.

I andra rum är det korkmattor och tapeter från femtiotalet.

Det finns många fina detaljer i huset, hantverksmässigt utförda en gång i tiden av folk från trakten.

- Många säger att man njuter av att ha gjort saker själv. Jag njuter av det andra har gjort, säger Per.