Billigaste åtgärden för att minska energiförbrukningen i otäta småhus är att täta läckan.
Anita och Björn Fhürong köpte ett enplanshus i Slomarp i Mjölby förra sommaren. Huset är byggt 1973, och på den tiden var isoleringsmaterial dyrare än energiräkningen.
-- Vi upptäckte ganska snart att isoleringen på vinden var otillräcklig, säger Björn Fhürong, efter att ha inspekterat huset som har en boyta på 120 kvadratmeter och lika stor inredd källarvåning.
Den befintliga isoleringen på vindbjälklaget var femton centimeter, varav fem centimeter träspån.
-- Det är dålig isolering även i väggarna, men där kostar en åtgärd mycket pengar och är knappast lönsam, anser han.
Björn Fhürong kontaktade MB Isolering AB i Strålsnäs, ett företag som är specialiserat på lösullsisolering. Sven-Gunnar Hjertqvist på MB anser att det är viktigt med en bra vindsisolering. Framför allt är den billigare än många andra åtgärder som sätts in för att spara energi.
-- Det finns många äldre hus som bara har ett litet lager med spån som vindsisolering. Småhus som är äldre än 1984 har i regel bara 25 centimeter isolering. I dag är normen minst det dubbla.
Sven-Gunnar Hjertqvist vill likna huset med en termos. Det är viktigt att korken är påskruvad annars kallnar kaffet. Varmluften inomhus stiger och i ett dåligt isolerat hus försvinner stora mängder värme upp på vinden. Därför är det alltid bäst att börja uppifrån.
-- Det är smidigt att lägga lösull, och det formar sig bra kring bjälkar och installationer. I dag är den ekonomiska tjockleken 50 cm mineralull. Men om tio år kanske energipriset är så högt att det är lönsamt att ha en meter mineralull på vinden.
Många tror att för tjock värmeisolering kan orsaka fukt och mögel, men det är inte sant. Men det är viktigt att arbetet utförs på rätt sätt.
Många äldre hus har bara spån som isolering. Spån har ett mycket dåligt isolervärde. För att exempelvis kompensera 30 cm lösull måste det läggas en meter spån.
I Fhürungs villa har tidigare ägaren tilläggsisolerat bjälklaget på vinden med tio centimeter mineralull, på den tidigare lagda spånisoleringen. Med nya lösulls-isoleringen på ytterligare 35 cm blir bjälklaget väl isolerat, och investeringen anses lönsam efter bara tre och ett halvt år.
När Hjertqvist räknar ut besparingen tar han inte hänsyn till eventuella förarbeten, som förlängning av vindavledare (för att bibehålla ventilationen), sargen runt takluckan och eventuell landgång på vinden. Totalkostnaden för att spruta in lösullen på vinden är drygt 21 000 kronor. Jobbet tar några timmar.
Kalkylen visar att energibesparingen i enplanshuset blir 6 157 kWh per år, och med ett elpris på cirka en krona per kWh blir det mycket pengar över efter att investeringen är betald.
Björn Fhürong, som tidigare arbetat som elektriker, har gjort en extra taklucka för att underlätta arbetet för isoleringsfirman. Därför går det snabbt och lätt att isolera bjälklaget. Men så är det inte alltid.
-- Det är ofta trånga utrymmen på vindar, och det kan ge en del problem. Men vi har alltid klarat uppdragen, på ett eller annat sätt, säger Hjertqvist, som anser att det är viktigt att villaägaren anlitar seriösa företag så att arbetet blir rätt utfört. Av 80 isoleringsfirmor i Sverige är bara tio företag behöriga.
Att isolera bjälklaget är för det mesta lönsamt. Men att sätta in nya fönster i villan är en dyr investering, och lönar sig bara om de gamla fönstren är så dåliga att de ändå måste bytas.
Anita och Björn Fhürong passade på att byta de kopplade tvåglasfönstren till så kallade energifönster när de ändå var i isoleringssvängen. Bidrag till energifönster, och rot-avdrag för isoleringsarbetet, fick familjen på köpet. Men för att få ner kostnaden ytterligare gjorde Björn en del av arbetet själv. De nya fönstren kostade 27 000 kronor. Sedan tillkom hjälp av snickare. Fönsterbytet skedde i januari.
-- Det är möjligt att det tar tjugo-trettio år innan vi får tillbaka pengarna. Men vi har redan märkt att vi fått en annan komfort i huset, och eftersom fönstren även är bullerisolerande hör vi inte längre tåget på stambanan en bit bort. Tvåglasfönstren var också jobbiga att tvätta. Nu kommer det att gå som en dans.
På hustaket finns en solfångare som inte fungerar. Men nu tänker Björn fixa solvärmt tappvarmvatten till sommaren. Och i källaren finns en braskamin för kalla vinterkvällar.
Så familjen Fhürong är väl förberedd om energipriserna fortsätter att gå upp.
Gunnar Gabrielsson Reporter
013-28 02 37
gunnar.gabrielsson @corren.se
Åke Karlsson Fotograf
0141-23 95 12
ake.karlsson @corren.se
isolering
energifönster
olika bidrag