Där uppe typ, tror jag att det bor en konstnär, typ.
Sa en tjej som satt och åt hamburgare inne på McDonalds i centrala Linköping. Hon tittade på alla skulpturer i fönstren mittemot.
Konstnären, Gunn-Britt Lännström Oskarsson, tjuvlyssnade, eftersom hon satt intill flickorna.
När en av skulpturerna, Amor, gick sönder fick han flytta ut till Gunn-Britts sommarställe i Svartåfors. En Amor, om än utan pil gör sig hur bra som helst i en vitsippsdunge. Mycket bättre än en trädgårdstomte.
Det råkar vara en ruggig vårdag när Gunn-Britt visar sin sommarträdgård. Men solrossoffan vid ängen, där det sedan ska blomma lupiner och där sorkar ska gräva, lyser i det gråmulna.
Vid Svartåfors, alldeles intill vägen som går till den lilla badviken, har Gunn-Britt och henens man Lars-Gustav Oskarsson skaffat sig en liten oas, ett sommarland nära stan.
Huset håller på att byggas ut och där inne har möblerna fått ställas på hög tills det nya rummet blir klart.
Gunn-Britt är inte bara konstnär, hon är också en äkta sakletare. Amor hittade hon på en auktion, solrossoffan hos Röda Korset och de två ståldockorna blev hennes efter en utställning.
Ståldockorna (alla säger att de är hemska, säger Gunn-Britt) har ett mycket speciellt värde för henne. Konstnären Knud Andersen, som dog 1984, var hennes läromästare. Han gjorde dockorna till en utställning som kallades "Galen Dansen". Då var dockorna påklädda, i dag finns bara stativen kvar.
Vem har sagt att man inte får vara lite galen i sin trädgård?