Men Marita Olsson-Raatikainen, med rötter i norra Värmlands skogar,står där på en stig i Ulrikatrakten, knäsvag av förväntan och lycka(och av TV4: s närgångna kamera) och ska snart få se sitt vinnartorp.
Vid stigens slut finns torpet, maken Leif och döttrarna Maria ochAnna, grannar från Kållered (som ligger strax söder om Göteborg), folkfrån Ulrika och bland dem hembygdsföreningens ordförande, BertilAndersson, som fått äran att välkomna Marita till bygden.
Marita har ju hittills bara sett torpet på TV, när vinsten frånstadskamps-tävlingen visades i lördags. Egentligen är det dotternMaria, som kan ta åt sig äran över att ha hämtat hem en nyrenoveradstuga med orientaliskt utedass till familjen.
Det var Maria som köpte några lotter och gav en till sin mamma. Resten förstår alla.
-- Jag väntar fortfarande på att någon ska säga att det hela är en blåsning, säger maken Leif och spanar in de nya ägorna.
-- Görmysigt, konstaterar han.
Östergötland är en vit fläck på kartan för hela familjen. Något mantidigare bara har åkt igenom på väg mellan Göteborg och Stockholm. Nublir det annorlunda.
-- Kanske kräftskiva snart, undrar grannarna från Kållered.
Och tonårsdöttrarna, som kollat att deras mobiltelefoner faktiskthar täckning här inne bland tallar och granar, tänker följa med deockså.
Det var Blossom Tainton, som från början fick uppdraget att inredaGranstorp. Med hjälp av proffs och engagerande Ulrikabor har honverkligen lyckats, det tycker hela familjen Olsson-Raatikainen.
-- Det såg förskräckligt ut här i början av förra veckan när de hadebörjat riva i huset, berättar grannen några kilometer bort, RolandLindebring. Men nu, det är otroligt att de fått till det så här bra.
Här bodde hans skolkamrats mormor och morfar. Och fram till 1952 varhuset bebott året om, därefter har det varit ett fritidshus.
Redan 1837 bodde det folk i Grans-torp. Då är torparen JohanJohansson Hiller skriven här och tillsammans med honom boddeytterligare 13 personer i den lilla stugan.
Undrar vad Johan Johansson Hiller skulle ha sagt om han hade kunnatse sitt hus idag? Med ny veranda, vinden borta och storstugan öppenända upp i nock, invändigt vitmålad, och ett kök med en kaffemaskin?Och hela huset prytt med en oändligt massa kuddar.
Marita och hennes familj går husesyn med TV 4 i hälarna. Och närhon inspekterat Blossoms tränings- och meditationshörna och testatboxningssäcken och dessutom häpet studerat det flashiga dasset, stannarMarita och torkar några tårar ur ögonen.
Även hembygdsföreningens ordförande är nöjd över resultatet.
-- Enastående, säger han till och med. Det här kunde ha blivit vad som helst, men jag tycker att man månat om torpidyllen.
Det är förmodligen därför säcken man kan ösa ut sina aggressionermot hänger en bit bort från själva huset, liksom att den japanskaträdgården inte krockar med syrenbuskarna och vinbären.
En ny uteverande har byggts samman med torpet och mitt på den tronarett stabilt bord. Bordsskivan är helt enkelt en bit av det gamlainnertaket. En ny stenmur ger skydd åt uteverandans växter.
Amerikanska blåbär, lavendel, lagerblad och något som vi inte hittarnamnet på. Susanne Lilja från Ulrika visar växterna. Hon har varit medoch planterat dem liksom hon har varit med under hela renoveringstiden.
Det har blivit väldigt fint, tycker hon. Av allt det nya på torpet har hon fastnat mest för de fina stenmurarna.
-- En sådan skulle jag vilja ha hemma hos mig.
Annars, det ska väl i sanningens namn tilläggas, så verkar inte allai den församlade ortsbefolkningen imponerade över precis allting.
Orientaliskt dass till exempel, nja.
Familjen Olsson- Raatikainen håller på att samla ihop sig. Såsmåningom ska de granska hela härligheten lite närmare. Kanske tänkamer förvaring? Hur gör vi med elen? Räcker det med ett bensindrivetelverk? Fler sängplatser någonstans? Går det att elda i den öppnaspisen?
Men än så länge är det bara njuta som gäller.