Städning är personlig, toleransen för mängden smuts är högst varierbar. Därför är städning, eller bristen på den, en vanlig anledning till hemmailska. Tidningen Vi i villa frågade 1 200 personer om vad de grälar mest om. På första plats: Nej, inte städning, utan för lite tid tillsammans. Andra plats: Städning. Tredje: Ekonomi.
Vi hänger oss fast vid städningen eftersom ni snart ska julstäda. Även om somliga aldrig kommer så långt i verkligheten, finns en nedärvd städgen som också alstrar dåligt samvete.
I tidningens undersökning finns märkliga siffror: 58 procent av kvinnorna säger att de städar mest hemma. Endast 40 procent av männen instämmer. I stället tycker 42 procent av männen att de städar tillsammans med fruar och sambor. Det tycker bara 33 procent av kvinnorna. 13 procent av männen hävdar att de städar mest, men bara 3 procent av kvinnorna håller med.
Klart det blir gräl om någon anser att han/hon städar, men den andra parten tycker tvärtom.
Städning på företag och offentliga förvaltningar har blivit riktig business. Om här finns bonusar och fallskärmar vet vi inte men städning är numera också dataprogram, standard och kontrollnivåer. Tänk om den proffsigheten kan överföras på dammtorkandet hemma?
I Linköping finns Peder Petersson, delägare i företaget Städarkitekten AB. Han kan sin bransch och erbjuder databaserade städprogram till företag och offentliga inrättningar. Städplaneringsprogram skrivs ut på ritningar och visar hur ofta det bör städas och vad det kommer att kosta. I hans arbete ingår att vara konsult (som att ge råd om städfällor när företag ska projektera för nya byggen) och ge tips om bra städmateriel.
-- Det var en riktig höjdare att få tjänstestandard inom städ. Nu kan resultatet värderas hyfsat neutralt efter utförd städning.
Okej, nu försöker vi på allvar att föra över städplanering och standard till våra arma nedsmutsade hem.
En neutral värdering på hemmafronten, det vore något. Eller skulle den innebära katastrof för självförtroendet?
-- Vad man tycker om städning är egentligen subjektivt, tröstar Peder.
Proffsstädning har däremot avtalade nivåer där det bestäms vilka föroreningstyper som får finnas kvar efter utövat värv.
-- Kanske sådana här smulor, säger Peder och nyper tag i en bullsmula som någon glömt på ett av Correns fikabord.
Föroreningstyper... Vi hoppar över fler exempel, de flesta är säkert ändå kända.
Kvalitetsnivåer hamnar mellan 1 och 5. Femman står för mycket höga krav på renlighet medan trean kan vara mer tillåtande vid en kontroll. (Undrar om det finns tillräckligt tillåtande siffror för komposthögar i tonårsrum?)
Standarden ser bara till resultatet, inte metoderna.
-- Vilken städmateriel som används beror på hur gamla vi är, säger Peder Petersson. Här finns en generationsklyfta. Förr putsade man till exempel fönster med trasor och tidningspapper.
Förr? Jag använder alltid lakanstrasor till fönstren, säger jag och inser för sent vilken generation som nu gäller. Men en raka, sådana nymodigheter... Städproffset säger: ge inte upp, testa flera gånger, så ska du få se.
Nu är det dags att han ändå ger några tips för hemmaplan. Någon form av struktur på städningen, tack.
Han kan tyvärr inte erbjuda något dataprogram för hemmabruk. Peder berättar i stället om när hans familj bestående av fyra personer verkligen försökte strukturera städningen. Hemmet delades in i fyra delar och var och en fick ansvar över en viss del, de egna rummen undantagna. En speciell städkväll valdes ut och så satte de igång med dammsugare och fiberdukar. (Inga dammtrasor här inte!) Vid nästa städtillfälle bytte familjemedlemmarna utrymmen.
Det där höll ett tag, får vi veta, och var inte helt dumt tänkt. Men så städar alla olika och har olika syn på renlighet. Somliga städar för syns skull, det vill säga, städar så att en eventuell besökare får intrycket av välvårdad bostad. Andra städar bara för att man ska, det vill säga även om det inte behövs. Andra städar helst inte alls och dit hör medlemmar i gruppen tonåringar.
Ett av Peders viktigaste tips är annars att helst inte skaffa för många prylar, och om skadan redan är skedd: rensa rent från grejer.
-- Prylsamlandet ställer till det och gör hemmet svårstädat. Vi glömmer plocktiden i hemmet, all tid som går åt att bära omkring på saker och ställa dem på sina platser.
Peder Petersson bjuder också på lite dåligt samvete. Han talar så självklart och vackert om att städa toalett och andra hygienutrymmen dagligdags. Vad sägs om frågan: Vädrar du sängkläder varje dag? Nu visar det sig att han inte tillhör den sorten, men vi konstaterar att det finns folk som är mer rediga och mindre snuskiga än andra.
Julstäda, säg inte att karl´n julstädar också?
Jo, minsann. Sanering av ytor som normalt inte städas, säger han på sitt branschspråk, och ger exempel på platser där smutsen brukar gro. Garderober, skåp, under badkar, bakom element, under kylskåp, bakom spis, höljen till datorer (som bör dammsugas, visste ni det?). Stopp och belägg. Städning är personligt och tur är väl det