Siv Friedmann Björk bor på Pålsbo gård i Åsbo och mycket engagerad i den årliga slåttern av naturreservatet Pålsbo löväng. I rent hisnande 2 000 år har denna äng hävdats och i dag ska svettpärlorna blänka i solen igen.
För bra väder blir det väl?
-- Peppar, peppar, ta i trä. Vi har haft slåttergillet i 16 eller 17 år och aldrig behövt ställa in det på grund av dåligt väder. Visst har det kommit regnskurar, men vi har sluppit heldagsregn.
Är det gillesvärdinna man ska titulera dig?
-- Nej, vi är för närvarande sex familjer som driver gillet genom Pålsbo ängs intresseförening och som alla drar ett lika stort lass.
Varför bildades intresseföreningen?
-- Grunden är att förvalta ett kulturarv och slå vakt om den biologiska mångfalden. Saken ställdes på sin spets sedan min make Lars-Göran Björk och hans far Axel Björk själva slagit ängen ett år och lagt ner 160 effektiva arbetstimmar på det. Då insåg de att det inte gick att hålla på så här, ängskötseln gick ut över lantbruket. Antingen fick länsstyrelsen ta hand om slåttern bäst den ville eller så fick det bli någon lokal sammanslutning.
Hur många brukar möta upp till slåttern?
-- Det är alltid lite nervöst innan, man vet inte hur många det blir . . . Det har varierat mellan 100 och 140 personer. Det har gått av sig självt i alla år, utan någon annonsering.
Någonting som behöver förnyas?
-- Vi funderar på hur vi ska få folk som är med att känna sig mer delaktiga i arrangemanget. Vi vill också ha med länsstyrelsen mer tydligt och så blir det också i år. Sten Persson ska leda en exkursion efter lunch för intresserade, och på kvällen, efter middagen, tala om varför det är så viktigt att vi fortsätter att slå ängen.
Hur fungerar det ekonomiskt?
-- Ett årligt EU-bidrag på 17 000 kronor täcker de omkostnader som finns. Rent formellt måste gården söka bidraget, eftersom den är markägare, pengarna förs sedan över till intresseföreningen.
Görs allt ideellt?
-- Ja, men de som är med och arbetar hela dagen bjuds på lunch och middag Det är sill till lunchen och rökt Sommenfisk till middagen serverad på långbord i ett lövsmyckat traktorgarage, där det också blir dans till levande musik på kvällen.
Det finns synpunkter på att det förekommer alkohol på gillet.
-- Det vet vi, men i ett traditionellt slåttergille ingår som tillbehör till maten brännvin. Vi bjuder på snaps till sillen och på kvällen serveras nubbe. Det här är en städad tillställning. Det är aldrig någon som har spårat ur.
Vad skiljer slåttern nu från förr i tiden?
-- Nu sker den på en dag, förr pågick den i veckor och månader och gräset blev till hö och var livsviktigt för foderstammen på gården. I dag handlar det om en kulturgärning där det ekonomiska utbytet för gården är lika med noll.
-- Men vi låter inget gräs förfaras, det ingår också i ett traditionellt slåttergille. Det packas i rundbalar och blir till foder för ungdjur. Föreningen säljer det till gården.
Om någon som läser detta vill prova på att vara med, kanske bara ett par timmar. Går det bra?
-- Visst, alla är välkomna. Ta gärna med lie eller räfsa. Vi har begränsat med redskap.