När Patrik och Kim Bordebrand såg en tidningsannons om ett helgjobb som munkförsäljare blev de glada.
Bröderna såg sin chans att tjäna pengar för att köpa julklappar till alla familjemedlemmar, sju stycken. De ringde upp ett telefonnummer i annonsen och blev lovade en dags lön på minst 500 och mest 1 500 kronor. De skulle sälja munkar i Linköping.
-- Mannen som berättade om jobbet och lönen sa inget om hur mycket vi skulle sälja för att tjäna de här pengarna, säger Patrik.
Lördagen den 27 november satte sig Kim och Patrik på tåget och åkte till Linköping där ytterligare elva ungdomar hade kommit till resecentrum. En yngre man i 25-årsåldern väntade på dem i en minibuss, som var full av kartonger med munkar.
När mannen åter pratade om utbetalningen berättade han, enligt Kim och Patrik, bara om bonuspengar, hur mycket extra de skulle tjäna om de sålde ett visst antal kartonger.
Mannen lämnade ungdomarna två och två i olika stadsdelar, med åtta kartonger munkar var.
När kartongerna var slutsålda kom han med nya.
Den lördagen var kall och blåsig, men Patrik och Kim gjorde sitt bästa. De jobbade mellan klockan 9.30 och 18 och sprang uppför och nedför trapporna i Gottfridsberg, Hjälmsäter och Skäggetorp.
Patrik sålde fem kartonger, det vill säga 60 munkar, medan Kim sålde 22 kartonger.
-- Jag ansträngde mig verkligen, men det var inte lätt att sälja 12 munkar till en enda familj. Man kunde enbart köpa hela kartonger. De flesta vill ha färre säger Patrik, som också klagar på dåligt bemötande av en del av de boende han mötte i trappuppgångarna.
Hur som helst, det slutade med att Patrik fick 10 kronor som lön för mödan, medan Kim fick 290 kronor.
Varken Patrik eller Kim fick någon riktig förklaring på hur man räknade ut hur mycket de två skulle få. För Patriks del blev det en förlust på 90 kronor, eftersom han betalade sin tågbiljett med 100 kronor.
-- Jag var både ledsen, besviken och arg. Jag jobbade hela dagen, sprang, blev utskälld av dem som inte ville köpa något och vädret var så hemskt. Som belöning fick jag en tia, säger Patrik.
Både Kim och Patrik vill varna andra barn och ungdomar att de skall vara försiktiga när de tar helgjobb och att de tillsammans med sina föräldrar undersöker noga vad de ger sig på.
Patrik och Kim och deras föräldrar trodde att allt skulle gå bra eftersom tidningsannonsen verkade okej och telefonsamtalet gick bra. Men det blev inte så. Föräldrarna ringde dagen efter numret i munkannonsen och ville ha en förklaring.
-- Klockan var nästan åtta på kvällen när barnen kom hem. De var frusna, trötta och ledsna. Så får vuxna inte göra mot barn. När vi ringde fick vi något komplicerat svar på hur man räknar ut ungdomarnas lön. Men så hade de inte alls sagt från början, säger en mycket upprörd Carina Bordebrand, mamma till Patrik och Kim.
I år får småsyskon och föräld-rar inte sådana julklappar som Patrik och Kim hade tänkt sig från början. Men om inga andra barn och ungdomar råkar ut för samma sak som de två, har Patrik och Kim ändå fått ut något positivt av det hela.
Corren har under flera dagar förgäves försökt hitta företaget, och få en kommentar därifrån. På mobiltelefonnumret som fanns i annonsen svarar bara en telefonsvarare.
Företaget, Royal Donut AB, Örebro, var omöjligt att hitta någonstans, såväl i Örebro som i resten av landet. Vi letade även efter det organisationsnummer som företaget angivit vid beställning av sin annons och har funnit att företaget har bytt namn till Munk Byggarn. På deras telefonnummer, ett annat än i annonsen, svarar också bara telefonsvarare. Företaget har fortfarande inte betalat sina annonser som kom ut i slutet av november.