Det är i grundskolans ledningsgrupp som idén har kommit upp.
I gruppen ingår bland annat skolkurator Carolina Dufmats som beskrivs som väldigt drivande i arbetet att gå vidare från tanke till handling.
Bakgrunden är att ökad diagnostisering av elever kräver en organisation som motsvarar dessa elevers behov.
Det handlar bland annat om dem som brukar kallas för bokstavsbarn.
- Vi tror utifrån den kunskap som forskarna kommit fram till de senaste 20 åren att vi måste börja jobba med de här barnen på ett annorlunda sätt än vad som görs i dag.
- Många av dem kräver en inrutad vardag med fasta rutiner och regelbundna vanor. Det traditionella sättet att hjälpa dem är genom elevassistenter men vi anser att det är otillräckligt, säger Göran Lundström, tillförordnad skolchef.
Lundström menar att klarar man skolgången för dessa barn bättre än i dag, och med tidigare insatser, så kanske man kan hantera problemen i de övre ungdomsåren utan att behöva ta till institutionsboende.
Förslaget är att till hösten starta en klass på Stenbockskolan för fem högstadieelever.
Här finns lämpliga lokaler som kan användas med mindre justeringar.
Året därpå ska verksamheten byggas ut med två till lika stora klasser, en för mellanstadiebarn och en för lågstadiebarn, lokaliserade till Åsbo skola. I Åsbo behöver dock lokalfrågan utredas mer. Lokaltillskott i någon form måste till.
- Bedömningen är att det tar tre år att bygga upp verksamheten. När det är gjort är tanken att sälja platser till andra kommuner så att verksamheten blir kostnadseffektiv.
- Under uppbyggnadsfasen hoppas kommunen att få verksamheten huvudsakligen finansierad genom bidrag från Carl Trygger-stiftelsen. Vi hoppas på en positiv behandling av vår ansökan, som bygger på ett årligt bidrag från fonden under en treårsperiod med kommunen som medfinansiär, säger Göran Lundström.
Per-Åke Agnevik, sekreterare i den för Boxholm unika stiftelsen, säger att styrelsen i december avslog en ansökan om samma sak, men det berodde inte på något ointresse utan att det helt enkelt inte gick. Det rörde sig om ett för stort belopp på ett enskilt år.
I den nya ansökan begärs ett årligt stöd på 900 000 kr under tre år, därmed faller det mer inom möjligheternas ram för stiftelsen att ställa upp.
- Prio ett för oss i stiftelsens styrelse är att kunna hålla våra stipendiesummor på oförändrad nivå, men vid kommande halvårsskifte går vi ur ett engagemang på skolan. Då finns det utrymme att gå in i något annat. Jag tror säkert att ansökan får en positiv behandling av styrelsen, problemet är att vi har svårt att garantera ett stöd även för det tredje året eftersom vi inte vet hur utdelningarna på våra aktier blir 2009.
- Det är det som bestämmer hur mycket pengar vi har att röra oss med 2010. Vad det blir för ungefärliga utdelningar i år tror vi oss ha ett visst grepp om, säger Per-Åke Agnevik.