Det framgår av en studie från Linköpings universitet, en C-uppsats i sociologi skriven av Carina Sjölin och Åsa Gärdeman.
De båda har haft i uppdrag att utvärdera och analysera en del av en omorganisation av ledningsstrukturen som genomfördes hösten 2000 i Boxholms kommun. Det är barn- och utbildningsverksamheten och äldre- och handikappomsorgen som de båda koncentrerat sig på.
Studien bygger på intervjuer med tio chefer inom de båda verksamheterna, fackliga representanter, samt nämndernas arbetsutskott.
Omorganisationen inom barn- och utbildningsverksamheten präglades av att den tidigare renodlade tjänsten som förvaltningschef började kombinerades med en rektorstjänst. Det var i en konsultrapport från Komrev som detta förslag till omorganisation fördes fram och kommunledningen var inte sen att följa det. En ekonomisk besparing fanns att göra.
Studien visar att det bland de intervjuade genomgående gjorts tummen ner för omorganisationen. En återgång till en variant av den gamla organisationen har också redan skett.
I studien nämns att både chefer och fackliga företrädare ifrågasatt varför den tidigare chefen för barnomsorgen, efter omorganisationen, inte längre skulle vara chef för förskolan.
Uppsatsförfattarna skriver:
"Överlag framkommer kritik mot omorganisationen i form av att man inte först sett till vilken kompetens de anställda besitter, och sedan ställt sig frågan hur man bäst använder sig av denna kompetens. I stället utformades ett organisationssystem med tomma rutor, i vilken man sedan placerade olika personer."
Uppsatsförfattarna uppehåller sig en del vid en kontrovers som nämndens ordförande Birger Ekström (s) i höstas hade med dåvarande förvaltningschefen Ulla Blomstrand.
Ekström tyckte att hon gjorde fel som förelade nämnden två alternativa sparförslag för avgörande, med konsekvensanalyser, när hon själv kunde ta beslutet.
Båda rymdes inom budgetramen, påpekade Ekström.
Uppsatsförfattarna tycker att Ekströms uttalande då tyder på att politikerna inte är klara över sin roll i beslutsprocessen. Den är vidare än att sätta upp budgetramar.
När det gäller äldre- och handikappomsorgen har det utåt inte framskymtat annat än att politiker och tjänstemän gått i takt.
Rapporten ger en annan bild. Den vittnar om att verksamhetschefen Birgitta Palmqvist och socialnämndens arbetsutskott har mycket olika syn på hur omorganisationen fallit ut.
Dessutom beskriver verksamhetschefen och underlydande chefer omorganisationens utfall markant olika, där verksamhetschefen är den positiva rösten.
Socialnämndens arbetsutskott anser, i motsats till verksamhetschefen, att den nya indelningen av omsorgen i två enheter, i stället för som tidigare fyra, har inneburit ett ökat revirtänkande. Liksom att samarbete över gränserna saknas.
Arbetsutskottet går så långt i sin kritik mot den egna förvaltningsledningen att man anser att omorganisationen "genomförts på ett oprofessionellt sätt".
Uppsatsförfattarna skriver om äldreomsorgen:
"Den sedan tidigare bristande kommunikationen mellan verksamhetsledning och nämnd har ej förbättrats till följd av omorganisationen. I dagsläget är kommunikationen näst in- till obefintlig mellan parterna".
Facket och flera chefer (de har intervjuats anonymt) håller med de förtroendevalda att revirtänkandet har ökat.
Liksom när det gäller barn- och utbildningsförvaltningen finns det kritik mot att man vid omorganisationen inte tog tillräcklig hänsyn till den inneboende kompetens som redan fanns i verksamheten.
Uppsatsförfattarna skriver: "Inte heller inom äldreomsorgen har cheferna varit delaktiga i utformandet av verksamhetens mål."
Författarna tycker att de mött en atmosfär, "där man inom verksamheterna inte alltid ser det som lätt att uttrycka sina åsikter".
Allt är dock inte negativt. Med omorganisationen har följt chefsutbildningar inom ekonomi som varit uppskattade.
Och omorganisationen har, enligt Carina Sjölin och Åsa Gärdeman, till stora delar varit framgångsrik inom båda verksamheterna vad gäller att lösa eller minska de tidigare budgetproblemen.
Den centrala ledningsgruppen, som kom till vid omorganisationen, fungerar som forum för att betona disciplin i budgetfrågor.
"Den (eventuellt) förbättrade budgetdisciplinen har dock skett utan att man uppnått en gemensam syn på kommunens ekonomi", anser uppsatsförfattarna.
Mycket av resonemanget och kritiken om toppstyrning landar på kommunchefen Kurt Wallin. Hans åsikter och bedömningar kommer inte fram i utvärderingen. Borde inte så skett?
-- Det ingick inte i uppdraget. Studien har varit en ren beställning från kommunen och till att börja med handlade det om att intervjua ett tiotal che- fer inom de båda aktuella verksamheterna. Så småningom utvidgades intervjuerna till att gälla också fackliga företrädare och de politiska nämndernas arbetsutskott, svarar Åsa Gärdeman.