Boxholms kommun tänker sätta sprätt på 219 miljoner kronor nästa år.
Det är en ökning med 8 miljoner jämfört med vad det faktiska utfallet tippas att bli för 2007 och huvudförklaringen är löneökningar till följd av centrala avtal.
Framför allt får dessa löneökningar effekt på socialnämndens budget men det är ökade kostnader som nämnden kompenseras för.
Det budgeterade överskottet för kommunen är begränsat till 500 000 kr. Kommunalrådet Per-Arne Larsson (s) framhåller att nämnderna å andra sidan har mer realistiska budgetar än förut och han tycker det är viktigt.
- De måste ha en rimlig chans och det har de haft nu i några år och det har visat sig gå bra. Får nämnderna för tighta budgetar blir det en uppgivenhet från början. Nu läggs till stor del ansvaret på nämnderna att hantera tillkommande kostnader.
Socialnämnden får inte bara mer pengar till löner utan också för behandlingshemsvård för barn och ungdom. Just de kostnaderna har rusat iväg i årets budget även om det stabiliserats sig i höst. Placeringarna blir längre och de blir dyrare.
Mer positivt är att försörjningsstödet (socialbidrag hette det förr) som sjunkit under en tid förväntas sjunka ytterligare.
Som Corren tidigare rapporterat bygger budgeten på att intäkterna förstärks med hjälp av en skattehöjning med 65 öre per skattekrona.
Borgerligheten motsätter sig det och vill i stället ha besparingar i storleksordningen 3- 4 miljoner kronor.
- Vår grundinställninng som fritidspolitiker är att det är tjänstemännens uppgift att ta fram olika förslag till besparingar som vi sedan får ta ställning till, men för att bli lite trovärdiga har vi ändå gett några exempel på förändringar som är möjliga att genomföra, säger centerns gruppledare Per-Åke Agnevik (c).
Borgerligheten tycker att det genom nya ägardirektiv till Boxholmshus skulle kunna gå att inrätta koncerngemensamma funktioner för ekonomi och personaladministration och att samordna Boxholmshus vd-tjänst med annan ledande tjänst inom kommunen.
Vidare vill man bland annat utreda förutsättningarna för gemensamt kök eller extern leverantör för kommunens behov av lagd mat och att samverka mer med grannkommuner.
Bland annat vill man ha gemensam skolchef med någon eller några andra kommuner och ha samordnad bemanning av telefonväxlar.
Per-Arne Larsson (s) tycker att den största svagheten med de borgerliga förslagen är att det inte finns en siffra med om vad de skulle kunna ge budgetmässigt för nästa år. Sedan tycker han att det slås in mycket öppna dörrar.
- Detta med att ha en skolchef gemensamt med någon annan kommun har diskuterats länge och det vet de borgerliga om och det finns också en skrivning om detta i budgeten.
Per-Åke Agnevik tycker att Larssons kommentar är betecknande för hur det är i kommunen.
- Det diskuteras en massa olika grejer men det händer ju inget. Det är det som är problemet. Majoriteten vågar inte ta beslut, säger han och menar det finns en samsyn mellan centern, moderaterna och kristdemokraterna om detta.