Det är veckan före det nu pågående påsklovet och vi stegar in på högstadiets lärrarum på Stenbockskolan. Framför oss sitter en lärare som inte tvekar en sekund om var han står.
- Den som hittat på det här har antingen totalt brist på insikt om hur skolan fungerar eller så är han komplett galen, dundrar läraren som vill vara anonym.
Vi kom från rektor Bertil Schougs rum. Han konstaterade eller gjorde bedömningen att det råder delade meningar bland lärarna, om detta som om allting annat, och det visar sig genast stämma.
- Målsättningen som sådan är jag positiv till, men det kommer att ta tid. Min uppfattning är att vi har en bra skola i Boxholm, men det finns självfallet problem som i alla skolor, säger Philippe Aberkane som undervisar i framför allt franska.
Anders Risberg, kommunombud för Lärarnas riksförbund, tycker att det är bra med visioner och höga ambitioner, men han efterlyser en tydlig och klar arbetsgång för hur man ska nå det högt uppsatta målet.
Ni har fått bättre resurser till skolan på senare tid, eller hur?
- Ja, och satsningen på elevvårdsteamet är lovvärt. Så man kan väl säga att vi har startat vandringen. Vi har bra elever och bra lärare.
Eleverna verkar tycka att skolan är rätt okay som den är, och bättre eller mindre stökig än förut, i alla fall de niondeklassare som vi talade med på en kortrast.
- Svårt att säga vad som skulle kunna ändras för att det skulle bli bättre ändå, säger Björn Äjlén, 9 A som sitter i högstadiefoajéns ena soffgrupp och väntar på nästa lektion.
Hebba Almukhtar, Emma Karlsson och Gustav Erlandsson sitter bredvid. De har inte reflekterat så mycket över detta, om det är rimligt att tänka sig att Boxholm får Sveriges bästa skola, men de verkar vara öppna för tanken att detta skulle kunna gå.
Ulf Eriksson (s), barn- och utbildningsnämndens ordförande, säger att det nog kan stämma, när vi påpekar för honom att det inte finns något politiskt fattat beslut om "Sverigetoppen".
- Det här har ju varit barn- och utbilningschefens målsättning till att börja med, men naturligtvis stöder vi politiker den. Orealistisk är den inte och vi har pratat om den i nämnden.
Lolita Ekman (c), också hon skolpolitiker, tycker det är fel att det inte fattats något beslut i barn- och utbildningsnämnden när kommunen redan börjat skylta med sin målsättning i platsannonser.
- Han kör sin egen väg mer och mer, det är min personliga uppfattning, säger hon kritiskt och syftar på Göran Lundström, kommunchefen som tillika är tillförordnad barn- och utbildningschef.
Göran Lundström ja, han har en genomtänkt strategi för hur kommunen ska bryta sin negativa befolkningsutveckling.
- Den viktigaste enskilda framgångsfaktorn är en bra skola, säger han och hävdar att det råder enighet om det i kommunen.
Lundström tycker synd om skolpersonalen som fått kämpa med en verksamhet som det inte anslagits tilräckligt med pengar till, och som dessutom fått jobba i en skola som bortsett från resursbristen haft ett, enligt Lundström, oförtjänt dåligt rykte.
Nu vill kommunchefen med full kraft utnyttja det bättre läget (både vad gäller ekonomin och det minskade antalet obehöriga lärare) och de grundläggande goda förutsättningar som finns.
Han pekar på betygsresultaten där Boxholm ligger förhållandevis bra till och som han tar till intäkt för att säga att skolan i Boxholm är väldigt effektiv.
I det pågående arbetet med styrkorten (en sätt att följa upp arbetet på ett strukturerat sätt) finns, menar Lundström, verktyg för hur den jättehöga målsättningen ska kunna nås.
- Det absolut viktigaste är att ha höga förväntningar på eleverna, säger han.
Göran Lundström upplever att de flesta bland personal och politiker tycker att den uppsatta målsättningen är väldigt positiv.
Tar ni inte i så ni storknar? Vore det inte bättre att ha som målsättning att bli regionens bästa skola?
- Det vore inte en speciell stor utmaning. Vi kan redan i dag mäta oss med regionens skolor och vi är inte ensamma om att ha det här målet att bli bäst i Sverige.