Boxholms säteri omfattar många hus och lite mark. Det är mangårdsbyggnaden, de två stora flyglarna, de två små, ett ytterligare hus, hönshus, verkstad och spannmålstork, sammanlagt en yta på 2 000 kvadratmeter.
- Så mycket hus är egentligen en belastning, det krävs en del att hålla 1700-talshus i skick, säger Christian Örup.
Marken på 380 hektar fördelar sig ungefär på lika del åker och lika del skog. Därifrån skulle värmekällan komma. Det visste Christian, men skulle han ta halmen, spannmålet, flisen eller veden? Det var bara att välja, allt fanns att tillgå.
- Halm och flis är billigast. Ju billigare bränsle, ju dyrare panna, resonerar han.
Samtidigt lönar det sig med en dyrare panna om förbrukningen är tillräckligt stor. Eftersom halmen är svårast att transportera och efterfrågan på flis är större valde han slutligen halm.
Det var säkert mycket klokt, med tanke att det är just han som säger det. Förutom att vara lantbrukare är Christian Örup också teknik- agronom och jobbar vintertid som konsult med energirådgivning för lantbrukare som specialitet.
Därför vet han också en hel del om de speciella storbalspannor som krävs. Det finns ett antal olika att välja på i Sverige, och alla tillverkas av danska företag. I Östergötland finns numera ett 20-tal halmpannor, och Christian Örup vet att många av de som har sådana satsat på likande uppvärmningssystem.
Av den anledningen tycker han inte att hans lilla fjärrvärmeverk är så särdeles märkvärdigt. Men det har varit en hel del jobb. Hittills har det grävts kulvertar på 600 meters längd, och mer lär det bli för att leda de varmvattenfyllda plastslangarna till alla destinationerna.
Till mangårdsbyggnaden har värmen nått, och där har de fått installera nya värmeelement. Övervåningen har sedan lång tid stått obebodd, där frös oljelementen sönder 1979.
I stället för att sätta in nya element även där har Christian ställt in en vattenburen så kallad aerotemper som med en fläkt blåser upp varmluft i trapphuset. Däruppe syns spår av säteriets forna prakt med flagnande blomstergirlander på väggarna. Värmen som sipprar upp känns välgörande.
- Vi har bytt olja och el mot räntor och avskrivningskostnader, konstaterar Christian glatt.
Det räcker med 15 år för att tjäna in investeringskostnaderna på 2 miljoner kronor.
En del av jobbet har de kunnat göra själva och halmen den har de ju gratis.
På det här sättet sparar säteriet in 50 000 liter olja per år vilket innebär 120 ton mindre utsläpp av koldioxid.