De vill lära oss orientera

Det senare framstår säkert som en självklarhet för den som råkade titta på tisdagskvällens sprintorientering, "Staffans minne", mitt inne i Boxholm.

Det fanns exempel på både män och kvinnor som fyllt 80 år som lufsade i mål.

– Allt det som folk suktar efter idag kan vi ge dem i ett paket, påstår Lena Molin, en av tre inom Boxholms orienteringsklubbs arbetsgrupp för snabbkursen.

Hon tänker på att folk betalar dyrt för att gå på mindnesskurser eller springa leriga terränglopp, men både tankegymnastiken och det utmanande äventyret ryms i kontrolljakten.

Nybörjarkurser för barn och ungdomar ordnas regelbundet. En kurs som enbart vänder sig till vuxna är mer ovanligt.

– Vi tror att det finns en målgrupp bland vuxna som inte förmått sig att ta steget att prova orientering, men som säkert skulle tycka det vara kul, säger Mats Lönngren.

Det är absolut inget krav att börja tävla för att gå kursen. Att med karta i handen våga sig utanför motionsspåren kan vara ett väl så aktningsvärt mål.

Mats är både inbiten orienterare och körsångare och möter gång på gång folk som säger "jag kan inte orientera" eller "jag kan inte sjunga". Mats erfarenhet är att det är lika fel i båda fallen, folk bär med sig taskiga minnen från skolan som blockerar en del.

Snabbkursen, eller intensivkursen, börjar på fredag kväll 5 augusti och slutar 15 undervisningstimmar senare, söndagen 7 augusti. Teori varvas med kartpromenader och övningar, fika och käk.

Klubben i Boxholm domineras av medelålders och äldre orienterare. Påfyllningen underifrån sviktar.

– Vi hoppas på ett bra gensvar för kursen och att det spiller över till ungdomssidan, säger Lena Molin.