Från Boxholm till norrländska Boliden. Därifrån vidare till Jörn. Sedan tillbaka till Boxholm. Och snart till Valdemarsvik.
Det är boplatser som familjen Tahir från Afghanistan har förflyttas till under de senaste månaderna. Duniya Tahir, 16 år, och hennes två år yngre bror Jawid bor just nu hos en irakisk familj (med permanent uppehållstillstånd, PUT) i Boxholm, medan deras pappa bor hos en bekant i Skänninge.
Duniya och Jawid ville ha sällskap av jämnåriga och därför har de bott hos den irakiska familjen i väntan på ett eget boende. De ville inte flytta till pappas bekanta som bor i lägenhet i Skänninge.
-- Vi orkar inte bo ensamma med bara vuxna män. Och den här familjen i Boxholm är så trevlig och snäll, säger Duniya.
Pappa besöker dem i Boxholm varje helg.
Corren har tidigare följt familjen Tahir på deras resa till Boliden. Dit skickades ett antal asylsökande i juni efter att det blev klart att Migrationsverkets asylmottagning i Boxholm skulle läggas ner.
Från Boliden gick lasset vidare till Jörn där barnen inte kunde stå ut med ensamhet och isolering och familjen kom tillbaka till Boxholm i slutet av juni.
Efter återvändo till Boxholm har varken Duniya eller Jawid kunnat gå i skolan. Det är bara pappa Ahmad Roshan Tahir som gör det. Han läser svenska i Linköping.
Förberedelseklassen på Stenbockskolan upplöstes under sommaren efter att alla asylsökande förflyttades från Boxholm. Varför Duniya och Jawid inte fick gå i en vanlig svensk klass den här terminen har de aldrig riktigt kunnat förstå.
-- Hur ska jag lära mig svenska om jag inte går i skolan? Jag vill också träffa flickor i min ålder, säger Duniya på sin ganska solida svenska.
I den irakiska familjen finns det två flickor i hennes ålder som hon umgås och pratar med. De pratar svenska med varandra, eftersom flickornas modersmål är irakiska och Duniya pratar persiska. Deras umgänge och samtal på svenska går dock alldeles utmärkt. Både Duniya och Jawid ser fram emot flytten till en lägenhet i Valdemarsvik som Migrationsverket i Norrköping har anordnat i dagarna. Där ska familjen bo medan de väntar svar på sin asylansökan.
-- Vi ska gå i skolan i Valdemarsvik och pappa ska fortsätta plugga svenska i Norrköping, berättar Duniya och ler för första gången.
Sedan familjen kom till Sverige för ett år och två månader sedan har Duniya saknat sin mamma oerhört mycket. Hennes mamma var sjuk och skulle inte ha överlevt den långa och far-liga resan till Sverige från Afghanistan. Därför stannade hon kvar i Afghanistan och sedan flyttade med sin yngsta dotter till Pakistan där det kändes säkrare att bo.
Men nu är Duniya, Jawid och Ahmad oroliga för de två. För de befinner sig i den delen av Pakistan som drabbades av jordbävningen. Duniya vet att huset där de bor är kvar, men hon vet fortfarande inte riktigt hur mamman och systern mår och det gör ont.
Hon har många frågor som hon skulle vilja ha svar på. Helst genast. Men just nu kan hon bara vänta och hoppas på det bästa.
asylmottagningen