Det säger Siv Montelius, nykommen hem från Tanzania. Hon är tillbaka i sin villa utanför Boxholm, men hennes tankar är fortfarande kvar hos människor i byar runt om staden Bukoba vid Viktoriasjön.
Det är med kluvna känslor som Siv Montelius berättar om sin sju veckor långa vistelse i Afrika, där hon engagerade sig i projektet Huyawa, som stöds av Svenska kyrkans mission.
-- Man ska inte lägga vikten på att det inte finns en materiell standard i Afrika så som det finns i Sverige. Folk i byarna runt Bukoba bor i hyddor, med gräs i stället för golv, men trots det är barnen glada med strålande ögon, och de skrattar ofta, säger hon.
Siv har många glada minnen från de tanzaniska byar som hon har besökt. Det är ett öppet samhälle där barnen är trygga och de yngsta har en naturlig närhet till vuxna. Alla invånare är snälla och Siv Montelius bemöttes vänligt överallt. Men hon förnekar inte att det också finns en annan bild. Sorg, död och smärta är vardag för många familjer.
-- En hel mellangeneration människor är borta eller döende i aids. Det finns massor av byar där det bara bor mormödrar, farmödrar och barnbarn, säger Siv Montelius.
Projektet Huyawa, som startades av diakonissa Deborah Brycke i Bukoba 1989, hjälper föräldralösa barn och aidsdrabbade familjer på olika sätt.
-- Det behövs mycket information och diskussion om aids för att förhindra spridning av sjukdomen. Men Huyawa betalar också för aidstester, sjukvård, barnens skolgång, böcker, skoluniformer och annat. Pengar får dock ingen, säger Siv.
Bistånd i form av pengar är inget som Siv Montelius skulle vilja prioritera. Enligt hennes uppfattning är samhället rätt korrumperat och pengarna kommer inte alltid till rätta ställen.
-- Det är mycket viktigare att barnen får det som behövs för att kunna gå i skolan och utbilda sig. I Tanzania måste alla betala för sina böcker och skol-uniform och många har inte råd med det, säger Siv.
Projektet Huyawa kommer i kontakt med föräldralösa barn med hjälp av fältassistenter som jobbar ute i byarna och som känner alla. De rapporterar situationen till en distriktskoordinator som sin tur kontaktar Huyawas kontor. Samanlagt stöds 3 600 grundskoleelever, 420 gymnasieelever, 70 yrkesstuderande och ett 10-tal högskole-studenter av Huyawa.
Under sitt besök har Siv Montelius hälsat på drygt 80--90 hem med föräldralösa barn och åtskilliga ansikten har fastnat i hennes minne.
-- Många barn och ungdomar gör sådana insatser för sina yngre syskon att man knappt kan tro att det är möjligt. De är också smarta och kommer på olika sätt att tjäna pengar.
Siv Montelius visar vackra och färgglada halsband som hon köpte av en tjej i en by nära Bukoba. Alla halsband är gjorda av olika sorts frön som tjejen själv plockade och torkade.
-- Så tjänade tjejen lite pengar. Ytterst få familjer har några kontanter, de flesta har mat eftersom alla odlar frukt och grönsaker på sina små tomter men det ger inga pengar. För Siv var det här besöket inte första mötet med Bukoba och Tanzania.
Där har hon redan varit två gånger när hennes son jobbade som lärare i Tanzania. Och där har hon nu för tiden även släktingar eftersom sonen gifte sig med en flicka från Tanzania.
-- Det var trevligt att besöka svärdotters familj men för mig var det också oerhört viktigt att se hur hjälpen till de drabbade fungerade. Dessutom är Bukoba en vacker småstad med många färger och väldoftande blommor som jag alltid kommer att återvända till, säger hon.