Vissa önskar sig en ny bil, andra vill ha en egen häst.
Andrew Johnston har alltid tänkt sig att äga en kraftstation. Så då byggde han en.
Verksamhet med vattnet som drivkraft är dokumenterad i Gärdslätt sedan 1600-talet.
Lillån tar vatten uppifrån Trehörnasjön, Hallångssjön och Fjättmunn, letar sig förbi Gärdslätt vidare mot Ryckelsby och rinner ut i Svartån nära Ekeby.
Andrew Johnston är från början elektriker men driver nu ett företag som arbetar med säkerhets- och larmteknik.
Hit ner på småvägarna till ån kommer ingen sådär i förbifarten.
-- Jag letade ett sånt här ställe i några år, just för att kunna bygga ett kraftverk, berättar Andrew som inte är östgöte. Stockholmsdialekten avslöjar härkomsten.
Vi sitter i den gamla mjölnarbostaden, den enda byggnad som återstår av den forna kvarnbyn i sänkan vid ån. Utanför, vid fallet, lyser den lilla kraftstationen nymålat röd, nybyggd som den är.
-- På 1920 fanns två turbiner. Men från 1940-talet, eller 50-talets början, stod kraftverket stilla.
-- Dammfundamentet var dåligt men det renoverade jag 1996. Rättigheterna för kraftproduktion är från 1800-talet, förklarar Andrew Johnston.
I kraftverksbyggnaden på dammkrönet står en 700 millimeters turbin som genererar cirka 100 000 kilowattimmar (kWh).
Det kan räcka till motsvarande fem normala villors årsbehov. Vattenflödet till turbinen regleras med dammluckorna.
Andrew Johnston håller sig med ström för egen del. Överskottet går ut på elnätet.
Han tror att det kan finnas så många som 4 000 vattendrag i Sverige är små vattenkraftverk skulle kunna byggas. Men det handlar om avvägningar.
Invändningarna mot utbyggnad av små kraftverk gäller främst ingreppen i naturliga vattenflöden.
Forsar försvinner. Vandringar hindras för lax och öring. Elproduktionen anses för liten för att ha nationell betydelse.
Men Andrew Johnston jämför produktionen av 100 000 kWh med import av lika mycket el från koleldade kraftverk utomlands.
-- Det betyder 80 000 kilo koldioxid, 260 kilo svavel, 230 kilo kväveoxider plus 5 000 kilo slagg och aska. Så även om kraftverken är små, så kan de reducera ganska stora utsläpp, säger han.
Investeringen i kraftverket på någonstans mellan en och en halv och två miljoner räknar han med att få igen på 20 års sikt. Kanske. Ingen vet vart elpriset bär hän.
Han trivs här vid ån, inte minst sommartid.
-- Det är mysigt att gå ner till kraftstationen. Det är en hobby som ger något tillbaka, säger kraftverksägaren Andrew Johnston.