Den äldsta huset är den rosafärgade kvarnbyggnaden från 1777, i dag Boxholms bruksmuseum.
Bruket var inte bara järn och spik och ost och bräder, det var ett samhälle i sig med egna sociala anordningar och förhållanden.
Interiörer från både arbetare- och tjänstemannabostäder finns på detta museum.
Vi går en runda genom den luftiga och ljusa utställningslokalen på mellanplanet. Vi kommer i samspråk med en besökare som har personlig relation till framför allt två utställningsföremål.
Det är en robust symaskin och en spinkig liten barnvagn som det nu sitter en docka i.
- Den barnvagnen satt jag i på 1930-talet, säger besökaren som heter Ingalill Mellqvist
Symaskinen var från början hennes mormor som köpte den år 1900.
"Med denna apparat krusades crépe-papper till blomkrukor" står det på en skylt med verktyg från Boxholms handelsträdgård.
Handelsträdgården, en integrerad del av brukssamhället fastän inte ägt av bruket som mejeriet, lantbruket och skogsbruket var.
Industriellt dominerade järnhanteringen.
Vid bruksmuseets start för 20-talet år sedan var det överlastat med tänger och andra verktyg från järnbruksdelen av bruket. Ett besök på museet i dag ger mycket större behållning och en annan bredd.
Allt är systematiserat och välstrukturerat och det finns fantastiska modeller över masugnen, kvarnen, sågverk och ångbåten S/S Boxholm II. Skogsbrukets utveckling har åskådliggjorts av lokala konstnärer.
Allt i Boxholm har dock inte blivit museialt - det mesta av industrin finns faktiskt kvar. Boxholmsstålet biter än.