Manskörs-tutti-frutti med Sångarbröderna Boxholm och Skeninge-Mjölby Sångarbröder.
Dirigenter Margaretha Lundgren, Olle Nilsson.
Lagmansskolan, Mjölby
VISST FINNS DET det en vital manskörstradition i västra Östergötland. Det visade de båda Sångarbröderkörerna från Boxholm och Skänninge-Mjölby, när de i söndags kväll gav en konsert i Lagmansskolan.
Det bjöds på ett omväxlande program kryddat med humor.
Riktigt sam- och uppsjungna var inte körerna i de två första Bellmansångerna "Bort vad all oro ger" och "Joakim uti Babylon". Med mera övertygande klangtäthet framfördes därefter "Gubben är gammal".
Hurtfriskt, lättsamt och rytmiskt genomfördes "Kinkan- Yohama", och schlagerklassikern "Itsy bitsy". Efter ett lite spretigt framförande av Pettersson-Bergers "I furuskogen", bjöds på kvällens överraskning; ett gäng munkklädda herrar som i en stillsam koreografi framförde revyklassikern "När vi tar tagelskjortan på". Den, liksom den respektlöst textsatta "Kalinka", där basen Svante Sjögren gjorde en bejublad sånginsats, samt den unge Erik Nilssons framförande av Galenskaparnas "Man ska ha husvagn", med klangförstärkning av kören, vitaliserade konserten.
Sten Nilssons tonsättning av Nils Ferlins "Barfota barn" framfördes klangtätt och med en fin frasering. Det är intressant att de tre Boxholmsgenerationerna Nilsson -- Sten, Olle och Erik (som Corren tidigare presenterat i ett reportage) kom väl till sin rätt i den här konserten.
Utöver dirigerande stod Olle Nilsson för många rytmiskt, fyndiga arrangemang.
Men allra bäst kom de två manskörerna till sin rätt vid framförandet av Evert Taubes "Än en gång däran" och Beethoven/Lundgrens "Utgångsmenuett". Här fungerade den kraftfulla manskörsutlevelsen med skärpa. Jo, även extranumret "Tullarmästaren", med Galenskaparnas ny text till August Södermans "Bondbröllop" laddades med en övertygande sångkraft. Det verkade som om det behövdes en rejäl uppvärmning innan de båda körerna riktigt kunde komma till sin rätt. Några av första tenorerna var pigga ända från början, men basarna kändes i många av sångerna lite avslagna. Nåja, visst gav konserten med sin rika variation ändå en fin upplevelse, och det mest imponerande är ändå att så många äldre herrar i vår ekonomi- och teknikstressande tid ändå ägnar sig åt den gemensamma och kreativa sångutövningen.