Barn- och utbildningsnämnden har tidigare gjort det. Kommunstyrelsen har emellertid att väga in fler aspekter i sin bedömning.
Sedan kommunen la ner sin skola i Malexander har ett 30-tal personer flyttat från orten. Detta har fått Malexanderborna att hävda att nedläggningen blivit en ekonomisk minusport för kommunen, sett till skattebortfallet, i stället för den förespeglade plusposten.
I yttrandet över friskoleansökan medger kommunen att det ligger någonting i ortsbornas beräkningar. Man skriver:
"I ett kortare perspektiv kan detta vara både riktigt och påvisbart men saknar relevans eftersom det inte kan jämföras med den utflyttning som skulle kunna bli fallet om kommunen inte bedriver en för alla barn i kommunen god skolpolitik."
Kommunstyrelsen delar nämndens bedömning att kommunen saknar elevunderlag för att driva flera skolenheter på ett rationellt sätt och en friskola i Malexander med 28 elever, som ansökan bygger på, skulle årligen kosta kommunen 1,5 miljoner kr.
Samtliga borgerliga ledamöter av kommunstyrelsen ville att kommunen skulle ställa sig positiv till ansökan medan Mikael Palm (v) lade ner sin röst. Han tyckte att kommunen skulle ha utvecklat sina argument mer.
De borgerliga, c, kd och m, menar att en friskoleetablering skulle vara en viktig motor för att få en positiv utveckling i Malexander.
Det som nu återstår är Skolverkets beslut.