Ett sjunkande elevantal gör att det nästa läsår bara finns underlag för två sjundeklasser (46 elever) mot tre i år. Det har kommunen sett som argument för att reducera lärartjänsterna med 815 000 kr. Uppsägningar tror man sig dock att kunna undvika.
- Det är inte så enkelt som att det går att plocka bort lärartjänster för att det blir en klass mindre i och med att det är ämneslärartjänster, säger Ann-Britt Larsson, förhandlare för Lärarförbundet.
Det lärarfacken också är kritiska emot är att det i budgeten har tagits upp "alldeles för lite pengar till läromedel".
- Vi har länge velat höja nivån. Är en elev sjuk kan denne knappast låna hem en bok för den behövs på skolan, säger Anders Risberg, Lärarnas riksförbund.
Problemet är att pengarna räcker inte till fastän barn- och utbildningsnämndens budget räknats upp med 4 procent eller 3,8 miljoner. Kostnadsökningen blir 6,2 miljoner och därför har det fått skäras på såväl administrationen, grundskolan som förskolan.
Löneökningar, satsningar på elevvården, utökad verksamhet för barn med särskilda behov "äter pengar" liksom i ännu högre grad gymnasiekostnaderna.
- De ökar med 1,6 miljoner och slår väldigt hårt. När elevantalet som nu minskar på högstadiet är det svårt att dra ner på personal i motsvarande mån. Vi måste ha en mattelärare och en slöjdlärare även om elevantalet minskar. När det på gymnasiet går åt andra hållet får vi dock som kommun utan eget gymnasium ta kostnaderna fullt ut och en gymnasieplats kostar tre-fyra gånger så mycket,
säger kommunchefen Göran Lundström.