Förhoppningen är att ett bättre samutnyttjande ska kunna sänka kostnaderna.
I kommunfullmäktige kom detta upp som ett extraförslag till budgeten från Per-Arne Larsson (s).
Före januari månads utgång ska en tremannagrupp redovisa vilka samordningsmöjligheter som finns.
-- Det här med att titta på lokalerna för att spara pengar borde göras lite då och då, i stället för att den politiska majoriteten helt plötsligt ska komma på det inför ett budgetmöte, anmärkte Levi Eckeskog (kd).
Per-Åke Agnevik (c) ansåg att det måste vara fel någonstans när barn- och utbildningsnämnden, Bun, år efter år redovisar stora underskott, med samma argument: att gymnasiekostnaderna ökar.
Johan Birath (s) tog nämnden i försvar.
Han menade att det är ett obestridligt faktum att gymnasiekostnaderna delvis ligger utanför nämndens kontroll, och att det är ett resultat av elevernas fria gymnasieval, friskolor och annat.
Även om de borgerliga var kritiska mot Bun var de beredda att skjuta till 700 000 kronor mer till verksamheten än vad s föreslog, "för att höja kvalitén i grundskolan".
Socialnämnden skulle vidare få 1,3 miljoner extra för att behålla antalet platser i särskilt boende.
I stället skulle kommunstyrelsen dräneras på 2 miljoner.
-- Ett helt orimligtför-slag. Det skulle drabba gemensamma servicefunktionerna rakt emot just socialnämnden och Bun, som snöröjning och annat, och motsvara 22 procent av kommunstyrelsens samlade lönekostnader, sa Per-Arne Larsson (s) avfärdande.