I en grön sopbil sitter Elias Nylund och Jesper Persson. De har jobbat sedan tidig morgon med att tömma sopkÀrl inne i Boxholm. Idag Àr det företag och hyreshus som ska fÄ sina tunnor tömda.
SopÄkare, sopgubbe eller renhÄllningsarbetare?
â Sopgubbe! sĂ€ger Elias. Det kommer man inte ifrĂ„n. Mig gör det inget om folk sĂ€ger det, men den officiella titeln Ă€r renhĂ„llningsarbetare.
De Àr ute i alla vÀder och nu har de jobbat i det kalla snörika vintervÀdret ett tag.
PÄverkas ert jobb av vÀderleken?
â VĂ€dret Ă€r vĂ€l det sĂ€msta med att vara sopĂ„kare, sĂ€ger Elias. Speciellt nĂ€r det kommer mycket snö, dĂ„ blir allt pĂ„verkat. Tunnorna blir svĂ„ra att dra runt i snön.
â Vid första snöfallet i Ă„r blev jag stĂ„ende med bilen, berĂ€ttar Jesper. Jag hade kört uppför en backe och skulle backa bakĂ„t. Bilen började glida Ă„t sidan och jag kom ingenstans. Vi fick hĂ€mta en hjullastare och sanda under dĂ€cken.
Ăven somrarna och vĂ€rmen har sina problem sĂ€ger Elias.
â I augusti nĂ€r folk har krĂ€ftskivor kan det lukta mycket frĂ„n tunnorna. Men efter sju Ă„r i yrket har jag vant mig vid lukter.
NÀr sopgubbarna pratar om sitt jobb med andra Àr det just frÄgor om det Àr Àckligt som kommer upp.
â De vĂ„gar inte anvĂ€nda ordet Ă€ckligt, men det Ă€r det de undrar, skrattar Elias. Ăven privatpersoner hanterar soppĂ„sar, det Ă€r inte vĂ€rre för oss.
â Vi Ă€r inte i kontakt med soporna, menar Jesper. Det var vĂ€rre förr i tiden. DĂ„ fick sopgubbarna dra sĂ€ckar och ibland lĂ€ckte det frĂ„n dem. Det som kan hĂ€nda Ă€r att vi stöter pĂ„ rĂ„ttor ibland. De ökar i antal inför vintern dĂ„ de söker skydd och vĂ€rme bland soporna.
Hur kommer det sig att ni har valt att jobba som sopgubbar?
â Jag började efter att jag slutat skolan, sĂ€ger Elias. Det fanns en ledig tjĂ€nst och jag sökte den.
â Jag hade sommarjobbat hĂ€r pĂ„ gatukontoret och varit med lite innan. Egentligen sökte jag till Ă„tervinningsstationen, men sedan blev en tjĂ€nst ledig hĂ€r, berĂ€ttar Jesper.
Vad Àr det bÀsta med att vara sopgubbe?
â Det Ă€r aktivt och jag fĂ„r vara utomhus, sĂ€ger Elias. Det Ă€r ett samhĂ€llsviktigt jobb. Om vi inte tömmer soptunnorna sĂ„ mĂ€rks det.
â Det Ă€r fritt och jag fĂ„r sköta mig sjĂ€lv, sĂ€ger Jesper.
TÀnker ni mer pÄ miljön nÀr ni jobbar med renhÄllning?
â Jag tĂ€nker mer pĂ„ det nĂ€r jag kĂ€nner till kretsloppet och vad som hĂ€nder med soporna, menar Jesper. Jag försöker att sortera sĂ„ gott jag kan.
â Jag försöker tĂ€nka pĂ„ vad jag kastar, sĂ€ger Elias, inte bara pĂ„ grund av miljön utan Ă€ven för arbetsmiljön för oss sopĂ„kare. Det hĂ€nder till exempel att nĂ„gon slĂ€ngt aska och nĂ€r pĂ„sen gĂ„r sönder dammar det rejĂ€lt.
Vad hÀnder med soporna ni hÀmtar upp?
â NĂ€r bilen Ă€r full kör vi den till den gamla Ă„tervinningsstationen, berĂ€ttar Elias. DĂ€r tömmer vi soporna i containrar som sedan körs till GĂ€rstadverket i Linköping.
Hur tror ni att ert jobb kommer se ut i framtiden?
â Trenden i mĂ„nga kommuner Ă€r att sopkĂ€rlen fĂ„r fler fack att sortera i. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt kan man sortera glas, papper och annat material redan nĂ€r man slĂ€nger soporna, förklarar Elias. Men vi har nyligen investerat i en ny sopbil hĂ€r i Boxholm, sĂ„ det dröjer innan vi Ă€r dĂ€r.
â Allt handlar om att göra det lĂ€ttare för konsumenterna att sortera, menar Jesper.
Slutligen, har ni nÄgra tips till oss som slÀnger sopor?
â Se till att det Ă€r ordentligt paketerat och att pĂ„sen Ă€r knuten. Tunnan ska inte vara överfull, sĂ€ger Jesper.