Rekordhöga 3,5 miljoner kronor delas i år ut i studiestipendier i Boxholm.
En och annan flyttar till kommunen enbart av denna orsak.
Det är den för Boxholm unika Carl Tryggers stipendiestiftelse som två gånger om året får mungiporna att peka uppåt på framför allt gymnasie- och högskolestuderande från Boxholm.
Stipendiestiftelsen, allmänt kallad Tryggerfonden, förvaltar en aktieportfölj som vid senaste årsskiftet hade ett börsvärde på 79 miljoner kronor. Banktillgodohavanden på några miljoner är då också inräknade.
Fem sjättedelar av avkastningen (=aktieutdelningen) delas ut som ett extra studiestöd till de ungdomar som är skrivna i kommunen, eller som har minst en förälder som är det.
Från och med årskurs 1 på gymnasiet går det att få stöd.
I vår har lite drygt 1,7 miljoner delats ut fördelat på 361 personer och vid nästa utdelningstillfälle i oktober beräknas ungefär lika mycket kunna släpas iväg.
-- Vi har stuvat om rejält i aktieportföljen det senaste året, med inriktning på att våra aktier ska vara placerade i papper som ger hög utdelning. Vi prioriterar således högre utdelning framför värdestegring för att säkerställa så goda studerandestipendier som möjligt, säger fondens sekreterare Per-Åke Agnevik.
Detta är, menar han, den viktigaste förklaringen till att årets samlade stipendiebelopp blir rekordhögt.
-- Sedan har vi haft lite tur också, som man måste ha ibland i sådana här affärer. Holmen beslutade om en extrautdelning på 30 kronor per aktie och det gav väldigt mycket.
Gymnasiestuderande fick vid vårutdelningen nyligen 3 500 kr, vid studier i Mjölby eller Tranås, och 4 500 kr om de går på gymnasium på andra orter.
Universitets- och högskolestuderande fick 6 500 kr, studerande på KY-utbildning (KY=Kvalificerad yrkesutbildning) 4 500 kr och komvuxelever 2 500 kr (vid gymnasiestudier).
Det betyder att på ett helår får en högskolestuderande 13 000 kr skattefritt med nuvarande stipendienivåer.
-- Det finns högskolestuderande som är så medvetet ekonomiska att de flyttat till Boxholm just för att kunna få studiestipendium, berättar Per-Åke Agnevik.
Han nämner att denna inflyttande "Tryggergrupp" är liten, den kan räknas på ena handens fingrar, och han svarar nekande på frågan om han ser dem som ett problem.
De som får avslag på sina ansökningar är också en obetydlig kategori, senast var det sju personer.
-- De flesta som får avslag faller på att de har för stora sidoinkomster. Under många år hade vi som gräns 10 procent av ett basbelopp vad gäller månadsinkomst, men nu är det 20 procent. Höjningen gjorde vi framför allt för att vi såg att de sjuksköterskestuderande nästan alltid hamnade någon tusenlapp över 10-procentsgränsen på grund av att det varit relativt lätt för dem att få extrajobb.
Per-Åke Agnevik tror att de nivåer som stipendierna nu ligger på ska kunna hållas framöver.
Kanske till och med att de kan höjas ytterligare. Elevkullarna minskar ju och bidraget per elev bör då logiskt sätt kunna höjas vid normal kursutveckling.