- Jag trivs fantastiskt bra. Det är ett roligt och omväxlande jobb och framför allt har jag bra arbetskompisar som sett till att jag blivit en i gänget. Det har också medfört att jag lärt mig svenska snabbare än vad som annars varit möjligt, säger Ibrahim.
- Att lära sig språket i sitt nya hemland är nyckeln till samhället. Med goda kunskaper i svenska blir man stark och oberoende och har möjligheter att själv ta kontakter privat eller i affärer utan mellanhänder, säger Britt Agnerud på kommunens flyktingkontor.
Hon är glad å Ibrahims vägnar men besviken över det svaga intresset för praktikplatser som företagarna i Boxholm visat.
- Alla måste hjälpas åt och ge de här människorna en chans, säger Krister Malzoff, vd på Boxholms Produktion AB som tillverkar trärör till kraftstationer och processindustrier.
- Den uppfattning jag fick när Britt Agnerud ringde, har jag fått bekräftad. Det handlar om vilja och intresse och det har Ibrahim visat på ett mycket påtagligt sätt, säger Krister Malzoff.
Ibrahim Issmahil kom till Sverige från Kurdistan för tre år sedan och hamnade då i Sunds- vall.
- Jag satt hemma och gjorde ingenting i fem månader. Det var inte kul, säger Ibrahim.
- Sedan kom jag till Boxholm och förra året kom även min fru och fyra barn hit och här trivs vi jättebra. I Kurdistan var jag bonde och hade ingen erfarenhet av verkstadsarbete innan jag började här. Nu har jag lärt mig svetsa, slipa och varit med och monterat gjutformar för brobyggen bland annat.
- Flyktingar som fått permanent uppehållstillstånd har yrkeserfarenhet från sina hemländer och lär sig svenska på Komvux på förmiddagarna, berättar Britt Agnerud.
- Det finns en stor outnyttjad resurs i de här flyktingarna och man kan bara hoppas att företagen får upp ögonen och vågar ge dem en chans.
Samtidigt som jag vill rikta ett tack till de företag som ställt upp och tagit emot praktikanter, uppmanar jag andra att göra detsamma. Här finns enbart vinster att hämta, säger Britt Agnerud.